Hoppa till innehållet

Hela Sverige ska leva - prioriterade frågor 2017-2019

Under 2016 ska vi gemensamt välja de frågor som Hela Sverige ska leva ska prioritera.

Vi ska jobba med att få ett land i balans genom landsbygdsutveckling.

Vi jobbar med att främja demokrati, mångfald, hållbarhet och jämställdhet i alla våra frågor.

Våra förslag till prioriterade frågor utgår från det landsbygdspolitiska programmet som togs fram på Landsbygdsriksdagen i Gävleborg 2014 - vill du läsa mer om innehållet i rubrikerna finns det här:

Här kan ni ladda ner det landsbygdspolitiska programmet

Efter ni haft en diskussion i ert länsbygderåd, länsavdelning, byförening, lokala utvecklingsgrupp eller hemma vid köksbordet, fyller ni i enkäten. Då hjälper ni till att prioritera de frågor som Hela Sverige ska leva, ska jobba med 2017-2019.

I vår verksamhetsplan för 2016 där länsbygderåden och medlemsorganisationerna valt fem prioriterade områden blev det dessa (siffran inom parantes är den rubrik som finns i landsbygdspolitiska programmet: Digital infrastruktur (6), Finansiering (7, 9) Service (3), kultur (2) och lokalt utvecklingsarbete.

 

Frågor Svar

Prioriterade frågor

Välj max 5 frågor/ämnen och skriv en kort motivering till varför ni valt dessa
Stärkt inflytande och ekonomiskt utbyte: 50
Företagsamma byar: 76
Mikrofonder i varje region: 29
Bredband i varje by: 121
Bo och resa på landsbygden: 114
Nära till utbildning: 68
Kultur gör skillnad: 47
En hållbar landsbygd: 94
Du har prioriterat "Bredband i varje by". Varför har du valt just detta?
-infrastruktur är central för att kunna utveckla landsbygden allt från äldreomsorg till företagande , från skola till jobb
- hhela Sveriges befolkning ska ha samma tillgång till snabb uppkoppling
-Bredband är en lika viktig intrastrukturbehov idag som el var för våra förfäder.
-Anser det lika viktigt som telefonledningen en gång var
-ett måste
- ett väl utbyggt bredband gör att man får fantastiska möjligheter att bo och arbeta från hela sverige
Infrastrukturen är viktig. Det ska gå lika snabbt och lätt att komma ut på nätet var man än bor, och då kan flera välja att på i glesbygder.
Det är den viktigaste insatsen för tillväxt just nu
- nåbarhet i ett kommunilation/civilsamhälle
- Underlättar flexibla stukturer för boende och verksamheter.
För ett starkare företagande och en fler som vill bosätta sig på landsbygden
Öka möjlighet till att bo och verka på landsbyggden-
-det är så viktigt
-Se svar om företagsamma byar
-Se svar om företagsamma byar
-Tillgång till grundläggande service inom hanterliga avstånd för respektive funktion. Grundläggande behov för alla åldersgrupper-service-infoutbyte
-Inflytande o delaktighet i samhällslivet. Möjlighet till distans utbildning o arbete på distans, driva företag etc.
-Världen krymper
-Bredband är idag en förutsättning
-Möjliggör större kulturellt utbud, att kunna arbeta hemifrån, öka värdet på hus,bättre kommunikationsmöjligheter
Möjliggör arbetstillfällen
-Rätt till samma /likvärdig information/kunskap
-Avgörande både för företagande och livskvalitet.
-Bredband gör att vi på landsbygdenhar fantastiska möjligheteratt arbeta lokalt, nationellt,internationellt.
-Alla ska ha samma möjligheter även vi sombor på landet.
-En förutsättning för företagande , lokalt engagemang, utbildning och ungdomarsaktiviteter
-Bredband i varje by är en självklarhet!
-För att klara övriga frågor kommer bredband att krävas
-Möjliggör arbete hemifrån. Kulturutbyten nationellt, internationellt,lokalt undervisning cirkelverksamhet
-Viktig förutsättning för modernt liv på landsbygden
-Grundförutsättning för all utveckling-på lika villkor som egenföretagare är jag medveten om det.Detta har kopmmit att bli den teknik, det styrmedel,det verktyg som betyder oerhört mycket för allting på landet-Företagande-Ungdomar-Vardagsliv
-Företagande på landsbygden är omöjligt utan snabbt bredband. Gäller även innevånare.
-Utan kommunikationer stannar Sverige.
-Följa utvecklingen
-Garanterar flera jobb
-Livsviktigt, företag, alla.
-Viktigt att alla kan nås elektroniskt
-viktigt att nätverka
-Angeläget de närmaste åren-avgörande!
-Viktigt för våra företag o utbildningsmöjligheter.
-Viktigt för utb av våra företag o utb möjligheter
-Viktigt för att driva företag
-Alla ska ha möjlighet till kommunikation. Fibernät etc.
-Viktigt med tillgång till snabb info till/från.
-Möjliggör arbete, studier, kommunikation
-För att våra företag ska stanna kvar men också ges möjlighet att etablera sig på landsbygden.
-Bredband viktigt i landsbygdens utv.
-Idag har många arbetat ideellt med att bygga bredband
Alla ska ha tillgång till snabb uppkoppling.
-medlen till bredbandsutbyggnad räcker inte är grundbukten i framtidens landsbygd
- För jobb och boende på lika villkor
För utvecklingen av landsbygden och för att utveckla företagen är detta ett måste
-Studier på distans.
-ett måste, absolut högst på prioriteringslistan, utan bredband försvinner förutsättningarna för allt annat än 1800tals leverne på landsbygden.
- Idag har tekniken kommit så långt att alla måste kunna ha tillgång till bredband för att kunna hantera affärer, bankärenden, sjukvård, kommunicera med varandra, fast telefoni väljs bort mer och mer
-Detta "transportslag" av digital information är mycket viktigt för hela Sverige. Jfr. el, vägar, radio o TV. Politisk påverkan!Inte bara en angelägenhet för byn utan alla medborgare.
-vi på landet betalar skatt precis som stadsbor. Det är en demokratisk rättighet att alla har tillgång till bra uppkoppling. Det ska vi inte behöva bekosta själva bara för att vi bor på landet.
-det är i grunden fel att infratruktur ska byggas av "amatörer". Smhället borde ta navar för utbyggnaden. Samt - kostnden för den enskilda blir för hög där bredbandspengarna inte räcker till. Det behövs mer pengar för likvärdig tillgång i hela landet.
- Ger möjlighet att arbeta hemifrån, sköta färetag och att "dröja kvar" längre än bara semestern.
- Det handlar om prioriteringen av statlig service och den territoriella maktordningen och urban norm.
Man kan arbeta från där man är.-
-Uppkopplad når man hela världen.
-Absolut nödvändigt om vi ska få människor att bo kvar och kunna driva företag på landsbygd/glesbygd
-Alla skall ha samma möjlighet.
-Bredbandsutbyggnad kommer att ha en mycket stor betydelse för landsbygdens utveckling.
-lika viktigt som el
-För att kunna ge företagsamheten möjlighet att verka utanför tätorterna måste det finnas bra itmöjligheter.
-i dagens digitala värld är bredband en självklarhet för att vi ska kunna delta i det sociala samspelet!
-I dagens digitala värld behövs ett bra bredbandsnät för både företagare och boenede
- ett väl utbyggt bredband gör att man får fantastiska möjligheter att bo och arbeta från hela sverige
Utan tvekan en viktig fråga!! Alla måste ha samma möjlighet till internet då i princip allt görs på/med nätet nu, till och med ringa! -
Viktigt med ökad delaktighet på lika villkor-
Det mer och mer digitaliserade samhället gör att invånare på landsbygden bli lämnade utanför. Möjligheten till en stabil och snabb bredbandsuppkoppling är viktig för företagandet och möjligheten till att kunna vara delaktig i samhället. Det ger även möjligheter att studera på distans och ger företag större möjlighet att konkurrera. Det mobila nätet kan inte ta all trafik då fler och fler produkter kräver bandbredd för att fungera. På flera håll i landet är även mobiltäckningen noll.
-Det är infrastruktur som behövs
Jag tillhör de som, via byalag och ekonomisk förening, idag har fiberuppkoppling. Vi på landsbygden ska inte acceptera något annat. Det bara är så.-
-Det är bar en själklarhet och är totalt genomförbart även med begränsade bidrag
-nyckel för den skrivna kommunikationen och mediakommunoktion.
-Mycket av framtidens service kommer genom datakommunikation
- Ett snabbt bredband och större utbyggnadsfart är ett måste för landsbygden. Detta är ett måste för att kunna leva och utveckla . Det ger stora möjligheter till ökat attraktionskraft och ger större möjligheter för att bo och leva på landsbygden.
- Tror att det måste till för då kan man arbeta mer hemifrån via datorn.....
-I dagens samhälle är uppkoppling/telefoni på säkert sätt förutsättningen för att inte landsbygden och andra eftersatta platser ska försvinna och dö ut.
-Det är en självklarhet!
Med bortkoppling av kopparnätet, blir många hushåll utan fungerande telefon, data m.m. Oftast finns inte mobilmaster som täcker alla. Alla, måste ha tillgång till fungerande telefoni.
-en självklarhet och rättvisefråga
-Måste till när "kopparnäten" läggsner på landsbygden.
Snabb och stabil tillgång till kommunikation är avgörande för att kunna leva ett liv och driva företag ute i landsbygden. Genom god kommunikation kan teknik och i samverkan med lantbrevbärare och annan landsbygdsservice, brygga de geografiska nackdelarna som kan uppstå.
-utan bredband, ingen framtid
-samhällsnödvändig infrastruktur
Det är en förutsättning för att jämna ut skillnaden mellan stad och land.-
För att landsbygden ska kunna ta del av digitaliseringens alla möjligheter
- Ett snabbt bredband och större utbyggnadsfart är ett måste för landsbygden. Detta är ett måste för att kunna leva och utveckla . Det ger stora möjligheter till ökat attraktionskraft och ger större möjligheter för att bo och leva på landsbygden.
-Därför att det är en demokratifråga att ha tillgång till ett bra bredband och det krävs fiber för att kunna få det oberoende av antalet brukare, då det visar sig att vid ökat antal besökare räcker det mobila bredbandet inte till.
Jätteviktigt med fungerande modern kommunikation
-En viktig förusättning för många företag som skulle kunna etablera sig på landsbygden.
-Viktigt för företag ska kunna fungera samt för nyetablering och expansion. Viktigt för de som jobbar på distans
-Självklart ska de som vill och behöver för tex. sitt arbete och fritidsverksamhet ha tillgång till bredband.
-För att HELA Sverige ska få leva! Och för att man ska kunna sköta allt med jobb/fritid hemifrån om man önskar/vill.
- Med bredband kan man jobba hemifrån och slipper pendla till städerna.
Det behövs för att visa att man kan bedriva företag från landsbygden.
Du har prioriterat "Kultur gör skillnad". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- Återkommer under seminariet
-Ta tillvara den kunskap som finns i närområdet för att lära andra, t.ex. studiecirklar i musik, teater, trädgård, lantbruksämnen o.s.v.
-Låt oss plocka fram kulturarbetaren och sätta dom i fikus - då kan vi bli partners som har både kul och tycker det är en intressant form för utveckling av tillväxt på ett hållbart sätt
-Det är kul att utveckla och Kultur kan vara en kulfaktor som kan få fler att bli engagerade.
-Mycket mer. Synliggöra kulturens möjligheter o mervärden.Höja statusen på lokalt producerad kultur jämfört med "centralt instittuionell" kulturen. Arbeta med Riksteatern.
-Rösta-Lobba-Argumentera
-Integration-ökad förståelse och delaktighet
-Entreprenörsutbildning, skapa fler företag. Kombinera kulturella o kreativa lösningar.
-vissa god exempel
-Skapa samlingspunkter där nya kulturkrock kan utvecklas med nytänkande människor tillsammans med "doers" kan utveckla nya tjänster och produkter.
-ge lika mycket pengar till estetiska utbildningar, aktiviteter som de traditionella sport och pluggskolorna!
-Ideella föreningar stöds.
medial uppmärksamhet och ryktesspridning ! det goda ryktet som sprids genom vänner och bekanta , artiklar i lokal och nationell media, lokal radio inte att förakta'-
- gör aktiviteter för besökare och turismutvecklingen i byn - ta betalt - då uppvärderas kultur till en besöksvärd produkt
-Visa på ojämlikheten i statliga bidrag till kultur mellan Sthlm och resten av Sverige
-Genom att ha en fungerande kollektivtrafiklösning så man kan resa till och hem från kulturprogrammen - och när det inte fungerar erbjuda digitalt överförda kulturevenemang som teater, konserter och annan scenkonst.
-erbjuda grupper som inte förstår eller ser detta som en tillgång.
I vår hemby har vi startat nya kommunikationsplattformar (SMSgrupper och facebookgrupper) där alla kan ta del av evenemang och även kan nå ut när de själva vill initiera något.
-genom att mixa och matcha olika oväntade situationer med varandra och visa att kultur finns i allt man gör!
-Att få människor att träffas och umgås.
Satsa resurser på den ideella sektorn som föreningslivet och folkbildningen för att arbeta med kultur, bland annat som verktyg för inflyttning och demokratiutveckling.
-mång kultur samhälle måste prioteras och finansera av staten
Du har prioriterat att "Bo och resa på landsbygden ". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- Återkommer under seminariet (se delvis motivering enl ovan)
-Rörelsen behöver trycka på mot regering, men vi behöver en riksomfattande utredning i dom egna leden
-Gör reklam för den redan existerande Bostadskreditgarantin och arbeta på ett högre skablonbelopp.
Gör som jag gjorde i Kristdalabygden: inventera alla hus där ingen är folkbokförd. Ta reda på varför husen inte säljs/hyrs ut. Om det inte finns bostäder tillgänglig kan vi inte få inflyttning på landsbygden!
Man kan boka en bygdegård någonstans i den värmländska landsbygden och deltagarna får ta sig dit med allmänna kommunikationer, så dyker säkert ideerna fram-
-informera stadsfullmäktige om verkligheten, både för och nackdelar
-Att kommunerna ordnar beställningstrafik där det inte finns busslinjer. Det ska gälla för ungdomar också.
- ta fram lediga tomter, hus, lägenheter...nånstans måste man bo
Skapa förutsättningar så att bankerna vill låna ut till byggandet även på landsbygden
-om tex landets vägar och stråk mer anpassades till att även gälla de som inte vara reser med bil, tror jag möjligheterna till nya verksamheter skulle skapas. Idag ttänker jag att cykeln får konkurrera med bilen, när det gäller vägalternativ. Om vi istället bortser bilvägar, utan istället utgår från cykeln, då tror jag vi ser förflyttning ur ett annat perspektiv. Landsbyggdsvägar finns massor, hur skulle dessa kunna ingå i en cykelkarta/nätverk och binda ihop olika platser på ett smidigt sätt?
Framför allt ha kvar service i form av skolor och äldreomsorg. Det ska finnas bostäder, både att hyra och att köpa. Och det ska finnas förutsättningar att pendla till arbete och att arbeta hemifrån.
- samla bra exempel på hur man skapar boende i glesbygd där det är låga marknadsvärden men lika höga produktionskostnader
-Här måste man påverka rikspolitiker genom aktioner och lobbyverksamhet
Lyssna på de som redan bor och försökter resa på landsbygden.
-- test HENKE hssl
-Inventering, enkät, utvecklingsplan
-Dynamiska bostadsmarknader.-Äldre som släpper sina hus o att det finns tillfredställande alternativ för dem.- Hyresrätter för unga, nyanlända o äldre.
-Vi inom den sociala ekonomintillsammans med ansvariga myndigheter o näringsliv hittar mötesplatser att forma vår vision.
-Intensivare samarbetemed berörd entreprenör gällande kollektivtrafiken. Påverka regering o riksdag för att tydliggöra glesbygdens problem.
-Öka pressen på kommunen, landstinget och regeringen att prioritera kollektivtrafiken på landsbygden. Stockholmare kan vänta 10 min på T-banan.
-Lagstifta
-Finansieringen måste lösas.
-Gå ihop och samåka
-Bra vägar-kommunikationer. Cykelvägar.Närhet till barnomsorg o skola.
-Jobba för bostäder-Infrastruktur
-Delegera busstrafik till kommunen. Skall inte hanteras av regionen/Skånetrafiken. Vi måste få "rundare" regioner. Mindre kommuners röst hörs inte i regionen. Regionpolitiker lyssnar inte på landsbygdskommuner.
-Fri lokaltrafik
-Med utveckling av elfordon behövs utbyggnad av laddstolpar även på landsbygden.
-Påverka politiker
-Välkomna inflyttning från stad till landsbygd, öppna upp o vara fördomsfri
-Bygga bostäder. Kommunikationer.
-HSsl kan trycka på
-Mer aktiviteter från offentlig sektor
-Samverklan kommunikation med beslutsfattare
-Engagera bostadsbolag att bygga.
-se Sörmland
Kommunala bostadsbolag måste bygga även på landsbygden. Regionen ska inte kunna lägga ned kollektivtrafiken baserat på lönsamhet - bussar är en service inte ett vinstdrivande företag.
- Ja, nr ett är att stoppa alla sjuka politiska idéer som dödar glesbygden och sen måste vi så klart jobba för att vända utvecklingen när det gäller utflyttning och nerläggning av verksamheter.
-inte i nu läget
-Låt storstädernas inkomster på månadskort/tullar fördelas ut till landbygden med stor % sats. Avrop på bussar. Taxi/mindre bussar för landsbygdsresenärer. Bättre med stopp för tåg något att ta med tågresenärer idiella förenignar.
-Av
Öla antalet alternativa resesätt
-Fler men mindre bussar t ex.
-Få fram boenden på landsbygden. I och med det blir fler som bor ger det i längden bättre service på alla nivåer.
Lyssna mer på de engagerade byaföreningarna som ofta har en bra vetskap om hur bygderna kan utvecklas bra och enkelt-
-Möjlighet att få låna pengar vid fastigheteröverlåtelser, undrhåll av vägnätet
-lägg ner resurser på att göra tåg en möjligthet för även dom som bor utanför storstäder. Räls och stationer finns ju redan!
-Skapa medvetenhet hos trafikplanerare stt detta skapar ett utanförskap och ytterligare späder på klyften mellan stad och land. Ett villkor för att hela Sverige ska leva.
Koppla fordonsskatten för personbilar till kollektivtrafikens tillgänglighet. Går det tre bussar per dag så kanske man behöver bilen mer än om det går tio bussar i timmen.
Alternativa lösningar behöver stöd för att bli ordinarie (distansjobb, samåkning).
-husinventering
-Möjlighet att köpa resp bygga nya hus. Här har bankerna en viktig roll att spela. Det måste gå att få lån även till hus på landsbygden. Resandet bör i första hand kunna ske med kollektiva föärdmedel. Det är dock inte möjligt att bygga ut en sådan jämförbart med större städer. Bilen måste få vara ett färdmedel, trots den miljöpåverkan den har. Här måste ny teknik i första hand satsas här. Laddstationer t ex. Lokal sol- och vindkraft kan producer a el både till transporter och andra behov.
-hjälpa trafikbolagen förstå att allmänna kommunikationer inte nödvändigtvis måste ske med stora bussar. Se möjligheterna till samarbete med mindre aktörer och mindre bussar.
-Följ upp de pilotprojekt som finns kring "bredbandsbullerbyar" och jobba för att göra dessa kända samt att olika stödformer finns för igångsättande av likartade byggnationer
- samverkansprojekt som inventerar behov och även förslag till lösning på underskottet av kollektivtrafik och bilberoendet
- Måste prioriteras med tågstopp även i små byar.
-HSsl:Kronoberg ska fatta beslut om att väcka ett upprop inom det snaraste. Mot en höjd milersättning slår hårdast mot Landsbygdens invånare, företagare och faktiskt mest kvinnor som inte alltid arbetar heltid. Tycker inte att man ska spreta för mycket utan att man väljer EN fråga och har som mål att få se ett tydligt resultat.
-nu går mer än 60% av trafikverkets budget till Sthlm regionen-omfördela mera rättvist !
-Vi måste arbeta i grupp för att inte bli ignorerade.
Inventering av hus med äldre, som kanske vill bo bekvämare - i lägenhet i stället för villa. Inventera attraktiva markområden, där nybyggnation kan uppföras.-
- Låt visionärer som Alexander Bard, kairos future, future cities komma ut på landsbygden och skapa framtidsdiskussioner. Lyft blicken reel och stirra inte er blind på lanthandel och bensinstationer.
För att lösa detta kan vi aktivt gemensamt i föreningar driva på kommunen om att förbereda tomter. Vi kan även gemensamt verka för att skapa dialog med dem som har tomma hus och stugor. Många har kvar hus i tron om att arvingar vill ta över.
Lågskattad diesel för jord och skogsbruk.
Genom att engagera det lokala föreningslivet på olika orter att dra åt samma håll vad gäller bostäder och service.
-Enkäter till de boende för att se intresset för att bo kvar i byn!
-bra att sprida kunskap som Tidaholm tv-program och mer långsiktig beskrivning av ekonomin med helhetssyn.
- Måste prioriteras med tågstopp även i små byar.
-Det behövs arbete så folk kan försörja sig.En del myndighets jobb kanske kan göras hemifrån.men då behövs det bra internet uppkoppling Starta företagscentra
-Skapa billiga trygga fungerande samåkningssystem/appar
-Uppmärksamma våra politiker om att nödvändigheten att förenkla planärenden när det byggnation på landsbygden .
-Fungerande kollektivtrafik. beställningstrafik, samåkning genom beställning
Jämförelse mellan stad och landsbygd när det gäller resor bör göras i tid, inte km.
Du har prioriterat "Kultur gör skillnad". Varför har du valt just detta?
- Tillgång till ett bra kulturutbud är livskvalitet. Ett bra kulturutbud höjer attraktionskraften på mindre och medelstora städer samt dess omland. För att minska på obalansen mellan storstäderna och övriga delar av landet är det viktigt med ett bra kulturutbud utanför storstadsregionerna. Jag tror att om akademiker skall upptäcka värdet av att bosätta sig utanför storstäderna och universitetsorterna krävs det att det finns tillgång till ett bra kulturutbud inom ett rimligt geografiskt avstånd.
-Kultur i alla former är viktigt!
-Kulturen kan bli verktyget som öppnar sinnena och ger oss ork till att på riktigt ta tag i vårt eget ansvar att aktivt delta i arbetet med att Landsbygd och stad blir riktiga kompissar och jobbar för en tillväxt för alla på riktigt.
-Kultur är snart den enda sektorn som inte hämmar kreativiteten genom lagregleringar.
-Skapar gemenskap lokalt-stolthet.Kan generera ekonomiska resurser, intäkter från biljettförsäljning vid evenemangosv. Mervärden sätter en plats på kartan, skapar positiva berättelser, egenmakt.
-Det finns goda exempel.Kulturen kan engagera.Folkbildningsaspekten
-Viktigt för fullvärdigt liv
-Kulturella besöksmål. Ofta själva reseanledningen.
-Toppenbra
-Viktigt både för ett levande demokratiskt samtal i hela sverige o för näringsverksamhet
-Utveckling, odling för själen.
-Förenar bygder, skapar gemenskap för även nyanlända
-Stimulera utbud o utövande. Samt otydlig skrift.
-Använda vår kultur och vårt kulturarv som tillväxtmotor.
-kultur och krestivitet avgöande
-även det för att stärka bygder ger både gemenskap och ska besöks möjligheter
-Olika kultureraktiviteter och eget skapande ger nya synapskopplingar och nya tankar som tillsammans med andra kan skapa nya tjänster och produkter.
dans,musik,teater är så viktigt för våra barn! Alla är inte akademiker utan det finns många esteter också.!
-Kultur är viktig för i det ligger så mycket av upplevelser och gemenskap.
Tror verkligen på kultur som stärkande del i många sammanhang, integration, tillväxt mm
våra gäster på Movänta och Klinten efterfrågar natur, kultur och gropiga grusvägar; våra besökare är, förutom svenskar, tyckat, danskar och holländare ...
-Vi måste se till att Hela Sverige har tillgång till kultur i alla former hemma - levande på plats elelr så bra det går med distansteknik
-Lyft fram lokalkulturen som en resurs
-det diskuteras inte hur mycket operan, Dramaten , museer i Sthlm får kosta. Varför skall det vara självklart? Omfördela kulturpengarna även till övriga Sverige!
-Engagemanget för att alla ska ha tillgång till kultur är starkt.
-friskvård och ögonöppnare
-Finns kultur så stärker det utbudet på orten samt social samvaro
-bra för allas välbefinnande
Kultur, aktiviteter och evenemang är något som ger liv till en bygd. Oavsett by eller stad. Kultur och aktiviteter samlar folk och skapar gemenskap. Det ökar trivseln och samhörigheten i orten.
Kulturarv finns i varje beståndsdel i samhället-
Kultur är en försummad livsnerv som ofta negligeras.-
Ett rikt kulturliv i bygden innebär att invånarna har en bas att bygga andra aktiviteter på. Kulturen är ett kitt som förenar, som kan skapa självförtroende och framtidstro.
Ge förutsättningar för bra kulturutbud även i landsbygd
Uppmuntran och stöd till de som arbetar med kultur och miljö på landsbygden-
-kultur är viktig för sevilation och fram tiden
Du har prioriterat att "Bo och resa på landsbygden". Varför har du valt just detta?
-Det är livskvalitet att bo utanför storstäderna. Tror inte alla har insett vilken potential det finns i att bosätta sig utanför storstadsregionerna. Det är viktigt att försöka ändra normen. Vi bör sträva efter att normen blir att det är högre status att bosätta sig utanför storstadsområdena än i storstadsområdena. "Ett land i balans" handlar om att mindre och medelstora städer i symbiosen med landsbygden lyckas väcka ett intresse hos fler människor att bosätta sig utanför storstadsregionerna. Ett viktig målgrupp bör vara akademiker. Det skall vara möjligt att göra karriär utan att bosätta sig i storstadsregionerna. Det finns en potential i den moderna tekniken att göra karriär utan att bo i storstadsregionerna. Denna potential måste utnyttjas bättre. En god infrastruktur är en förutsättning för detta. Bredband för att kunna jobba på distans. Goda kommunikationer för att ta sig till och från hemorten när arbetet så kräver. Människor som bosätter sig på landsbygden vill även ibland kunna ta del av det positiva värden som trots allt går att uppleva i städerna. Då är goda kommunikationer också en förutsättning.
Saknas lokaltrafik i tillräcklig omfattning
-Hela Sverige behöver öka byggandet och det behövs även på landsbygden. Alla kan inte åka bil varför vi behöver en fungerande kollektivtrafik över hela landet.
För att landsbygden ska överleva måste de tomma bostäder på landet användas igen. Det ska inta vara lagligt att man älskar ihjäl sin bygd genom att inte sälja eller hyra ut sin hus/gård. Grannlandet Norge har bostads/brukningsplikt, på kontinenten finns det en hel del länder där det finns straffskatt att äga hus som förfaller.
Det är viktigt med fungerande kommunikation för en utveckling av landsbygden.-
-nödvändigt att ha bra boende och kommunikation
- öka möjligheten att bygga på landsbygden
-Viktigt med bra kommunikationer för att kunna bo på landsbygden.
-om ingen vill bo på landet behövs inga andra åtgärder
Trygga bostadsrotationen dä människor kan få bok var på sin ort, skapa nya bostäder i gorm av radhus eller trygghetsboende
-vi behöver skapa och ha olika möjligheter till boende och sysselsättning.
Om man inte kan bo på landsbygden så är den historia.
- det saknas boende i vår glesbygdskommun, vägbudgeten är låg, kollektivtrafiken förnyas inte
-Förutsättningarna måste jämnas ut så att folk vågar välja landet som boendeort
Viktigt att man själv kan få välja var man vill bo och då skall det mesta fungera som om man både i en stad.
- test HENKE hssl
-Det finns många tomma hus på landsbygden som inte hyrs ut/säljs. Samtidigt finns bostadsbrist i landet.
-Viktigt att tillgänggligöra landsbygden som bostadsort-arbetsmarknad-turistmål. Skapa möjligheter för unga o nyanlända bla etablera sig-hyresrätter osv.
-Vi lever i ett vackert land med ren natur/vatten/luft. Vi har mycket att visa upp o glädjas över både närboende o turister
-Saknar fungerande kollektivtrafik. Nuläget tvunget att använda bil.
-Livskvalitet
-Kollektivtrafiken är urusel.Det gör att alla som vill inte kan välja att bo på landsbygden
-Bostäder behövs! Generationsbostäder , hyresrätter.
-För utveckling-upplevelse
-Lån för att bygga på landsbygden.Samma regler/ förutsättningar.
-Det är viktigt att alla som vill kan få möjlighet att bo på landsbygden. Sociala mötesplatser är viktiga med service i olika omfattning.
-2 frågor. 1 att man väljer att bo på landsbygden. 2. Att man måste resa ibland eftersom det inte går att få allt nära.
-För att understödja för att byggande och skapa arbetstillfällen
-Viktigaste förutsättningen för att landsbygden ska vara levande
-För att ungdomar och familjer ska kunna bo och verka på landsbygdenså måste infrastrukturen fungera.
-Kollektivtrafik en angelägen fråga för människor på små orter.Extra angeläget för nya svenskar.Utan fler bostäder är det hopplöst att få fler innevånare i sin kommun.Tråkigt att inte behåölla nya svenskar på orten pga bostadsbrist
-Bankerna ska kunna ge lån för renovering av gamla hus o nybyggnation.Turism kan utvecklas med lokala turistinformations servicepunkter.
-Nödvändigt för skola o arbete
-Utvecklingsplan
-Viktigt att lagarna underlättar för att bygga på landet, Vid vatten? Resa enkelt är livsviktigt
-Tillgänlighet är en grundförutsättning. Se besöksnäring. Ny basindustri.Fokus utländska besök, möjlighet i kunder utanför Sverige.
-I dessa stressens tider behövs lugnet på landsbygdensom motvikt och förståelsen för natur o djur ökar. Bostadsbyggande.
-Kommunikationer, service, infrastruktur
-Skapa förutsättningar för finansiering kan tillgodoses på landsbygden
-Likvärdiga möjligheter för kommunalt boende o resande
-Viktigt med kommunikation o byggnation
-Det möjliggör arbete o studier, kulturutbud,skola för landsbygdsboende
-En förutsättning för utv på landsbygden
-Potential utanför storstadsregioner
-Boendet en av de viktigaste+ Resa viktigt för all verksamhet i byn.
-bostöder är på väg att bli bygders trånga fråga
Alla är överens om att Sverige behöver fler bostäder, men alla placeras i städer. Samtidigt har vi massor med människor som vill bo på landet, men inga lediga bostäder. Om man inte bygger hyresbostäder även på landsbygden så stänger man den, indirekt men utan tvekan. Region Östergötland tvingar nu barnfamiljer att flytta, när man tar bort landsbygdsbussarna - vill vi bara ha städer i framtiden? Vad förmedlar detta till våra ungdomar?
- Om vi inte prioriterar just detta så kommer vi inte att i framtiden ha någon som bor på Landsbygden och det har idag blivit en ekonomisk fråga på extrem nivå att resa mellan bostad och arbete både som privatperson och som företagare
Vi måste påverka så at det blir lättare att låna för att bygga på landsbygden, och på detta sätt skapa en bostadsrotation som gynnar företag, skola och servicen.
-det ger möjlighet att öka små företagandet och där med stärka boendet
- Om alla samlas till storstäderna vad skall då landsbyggden vara till. Vi som vill bo kvar på platser vill också ha en mycket bra res möjlighet på landet och till låga priser.
-Vägnätet måste vara av hög kvalitet för alla slags transporter under hela året. Mer väg måste "tjälsäkras"
Dåliga bussförbindelser -
-Om det är lättare att pendla så kan fler bo på landet.
-Den här frågan går under en hållbar landsbygd.
Förutsättningen med en levande bygd är att man har bra kollektivtrafik och boende för attn ku8nna utveckla landsbygden-
-En levande landsbygd förutsätter att det finns boende i byarna. detta leder också till resande.
-För en levande landsbygd behövs fastboende! Detta medför också vikten av möjlighet att resa, till arbete, för gäster, turister, utflykter...
Ska vara självklart vi för oss som inte bor i en storstad att kunna resa med säg tåg som det är för dom som bor i en stor stad.
-Idag är kollektivtrafiken en företeelse som sällan finns och finns den är den koncentrerad till jobb- och skolpendling. De tider som ligger utanför dessa som oftast drabar unga och icke bilburna minskar möjligheter att delta i arrangemang inom centralortetn Gräden på moset är att täorten ej heller kan ta del av utbudet på landsorten som i regel händer under helgen.
Boende är en förutsättning för en levande landsbygd. Resor är en förutsättning för att kunna bo, "ocentralt"
Det råder bostadsbrist på landsbygden av flera skäl: dels utboägande där permanenthus blir semesterhem (därför att man har råd att låta det stå tomt), dels för att ägarskiften blir dyra om det finns högt värderad skog och mark, och finansieringsproblem för att byggkostnaden är högre än vad objektet är värt på marknaden. Om inte tillräckligt många bor i ett område är det svårt att upprätthålla gemensam service, exempelvis kollektivtrafik, och då blir tröskeln ännu högre: du måste ha ekonomi för bil och körkort.
-En inventering av tomma hus skulle vara bra. Det finns inget för oss som vill hyra hus. Bättre att hyra ut än att allt förfaller
-Utan möjligheten att både bo och ta sig till och ifrån är en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd.
-Det förakt som Landstingets bussverksamhet i Dalarna och den dåliga synkroniseringen skapar inte förutsättningen för att Hela Dalarna ska fungera likvärdigt
-resandet måste funka, vägar underhållas och kommunikationer,lokaltrafik måste få finnas.
-Ett av de största problemen som hindrar ungdomar att flytta ut eller stanna kvar på landsbygden är att det fnns väldigt lite relevanta boendemiljöer för unga människor på landsbygden
-Bo är livskvalite, resa är nödvändigt
- Landsbygden erbjuder fantatiska miljör både för boende och för utveckling. För att kunna bo är Infratrukturen är viktig.
-För att kollektivtrafiiken höjer sina resor samtidigt som dem minskar turerna. Vilket resulterar i mer bilkörning. Detta ihop med att man nu vill höja milersättningen. VÄcker frågan för ett upprop.
-bra infrastruktur gör det lättare att ha kontakt med omvärlden.
-Vi måste möta nedmonteringen av landsbygdens kollektivtrafik.
Viktigt att byar och mindre samhällen får lov att bygga hyreshus, för att dels ungdomarna ska kunna bo kvar, men också att äldre vill ha det lite mindre och om tillgång finns på hemorten, säljs oftast deras hus och detta ger tillgång till nya familjer och unga som vill flytta tillbaks när de bildar familj. Med ökad inflyttning kan skolor bli kvar i bygden, så även servicepunkter/affärer, busslinjer m.m.-
- Vi kommer att se helt nya sätt att resa och att bo framöver. Samåkningsmöjligheter såsom Uber, självkörande bilar som gör behovet av kollektivtrafik mindre, digitala varutransporter kommer att öka. Att fler kommer att bo deltid på olika ställen (ett ställe att jobba, ett ställe att träffa sina nördiga vänner, ett ställe att slappa) är också något som vi ser komma. Detta ger nya möjligheter för landsbygden men vi måste ta till oss detta, hänga med och vara proaktiv.
-vi behöver mer kollektivtrafik
Bostaddsbrist och resande är inte bara ett problem i de större tätorterna och städerna. Även i landsbygden har vi under snart 10 år märkt av ökande intresse att flytta hit. Avsaknad på lediga bostäder och byggbar mark i detaljplaner sätter käppar i hjulen.
-Driver lantbruk och är då oroad över vad bränsleskatten stället till med.
Det behövs nya arbetsformer i och med att kommunerna gett upp.-
Det är viktigt att det blir byggt även lägenheter på landsbygden för äldre att flytta till när de säljer sitt hus eller gård och ungdomar att flytta hemifrån till!-
Det är nödvändigt för en levande landsbygd-
Viktigaste förutsättningen för levande utveckling.
- Landsbygden erbjuder fantatiska miljör både för boende och för utveckling. För att kunna bo är Infratrukturen är viktig.
-Viktigt att folk kan bo kvar på landsbyggden
Kräver bättre vägunderhåll samt allmänna kommunikationer
-Det är viktigt med fungerande kommunikationer i synnerhet för att behålla ungdomarna
-Nästa viktiga förutsättning för att få ökad tillväxt på landsbygden.
För att kunna leva och verka på landsbygden ska kollektivtrafiken fungera. familjer med olika aktiviteter ska kunna få livspusslet att gå ihop.-
-Kollektivtrafik behövs även på landsbygden.
Bo på landsbygd är väldigt rogivande och inte så stressigt.
Du har prioriterat "Nära till utbildning". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- Återkommer under seminariet
-mer distansutbildningar!
Förutsättningar för omvänd skolskjuts skall skapas
Decentraliserade högskolekurser. Direkt yrkesinriktade kurser-
Decentraliserade högskolekurser. Direkt yrkesinriktade kurser-
-Grundskola/Byskola viktig. Utveckla former för distansutbildning, jobba med lärcentraså att möjlighet finns att träffa andra inom rimligt avstånd.Öka staus på distansutb.
-Utbildningar måste läggas så nära som m öjligt för att möjliggöra(minimera) resandet
-Decentralisering
-Utveckla befintliga system
-Att ungdomar kan utbilda sig hemifrån. Slipper söka bostad eller höga kostnader.
-Jobba med utbildningar och de lokala resurspersoner som finns i kommunen
-Jobba med utbildningarefter det lokala kompetenser som finns i kommunen
Distansutbildningar, hemifrån eller från små kluster-
Behåll små landsbygdskolor och arbeta istället med nätverk och filialer. Bussa barnen från städernas fullbelagda förskolor och skolor till landsbygden.
-jobba för fler universitetsutbildningar på distans.
Arbeta för att lärcentra ska få statlig finansiering, och själva kunna köpa in sig på universitetsutbildningar. Se exemplet som Campus Västervik arbetar med - nya vägar.
-nej
-Jobba för att skolor ska få finnas kvar. Bra med förbindelser till högre utbildning.
-Se över hur kommunernas skolpolitik hanteras. Se över vilka mål som sätts och hur de följs upp
Försöka att bibehålla utbildning i form av befintliga skolor eller via digital undervisning där det är svårt få lärare till alla ämnen-
-likvärdiga resurser, högre löner åt dom som vill jobba utanför storstäder.
-mer distansutbildningar
Detta är naturligtvis en nationell fråga i så mån att härifrån styrs den högre utbildningen. Dock kan kommuner och regioner aktivt arbeta för att sprida möjlighetern till studier på många platser i landet.-
-Börja med några bristyrken (fordonsmekaniker, undersköterska el dyl) Sammanför branschen med skolorna för att arbeta fram nya studiemetoder
-genom bredbandsutbyggnaden kommer högskolan till dig på landet och du kan studera hemifrån
-Fungerande lokala skolor är att föredra - fungerar inte det så måste kollektivtrafiken fungera - och dessutom kan man stödja utbildning med hjälp av fungerande bredbandslösningar som också uppfyller behovet av social närvaro
-Verka för att skolorna inte alltid flyttas till de större orterna.
-genom att låta folk ständigt analysera sina val och göra mindre uppgifter för att lära sig något nytt varje dag så får man en lärande kultur!
-Tillåt friskolor.
Samarbete mellan småkommuner för att erbjuda utbildningar.
Du har prioriterat "Nära till utbildning". Varför har du valt just detta?
- Lite samma motivering som när det gäller "Bo och resa på landbygden" och "Kultur gör skillnad". Utbildningsmöjligheter skapar förutsättningar för utveckling både individnivå och företagsnivå. Krävs dock att det är hög kvalitet på utbildningen. Kan ge en identitet till orten och närområdet. Höjer statusen. Regionala högskolor skapar möjlighet att göra karriär inom ett rimligt pendlingsavstånd från hemorten. Att denna möjlighet finns tror jag har stor betydelse för akademiker om de skall välja att bosätta sig på landsbygden. Bör sträva efter att så många som möjligt i Sverige har tillgång till en regional högskola inom 10 mil från hemorten.
-För att kunna bo och leva måste möjlighet till studier kunna göras möjliga att ta del av lokalt
Tillgång till bra utbildning på nära håll är viktigt för bygden, men det måste också skapas arbetstillfällen här.-
-måste bli enklare att studera utan att behöva byta boende
Absolut viktigaste är att det finns barnomsorg i varje by
- även yrkesutbildningar som YH måste spridas över landet, inte bara högskola
För att inte tappa ungdom med förmåga till storstäder. Åtminstone inte i ett första skede-
För att inte tappa ungdom med förmåga till storstäder. Åtminstone inte i ett första skede-
-För unga på landsbygden (även äldre som vill vidareutbilda sig)är utbildning, särskkilt högre utb, viktigt att kunna tillgå på distans. Så man inte tvingas iväg
-Ungdomar flyttar och kommer inte tillbaka
-Viktigt att kunna välja var man viöll utbilda sig, möjlihhet att stanna kvar och sedan få arbete.Flyttar du i tonåren är risken stor att du ej flyttar tillbaka.
-Utveckla distansutbildning
-För att få ha ungdomarna kvar
-Kunskap viktigt för bra beslut
-Sätt att behålla unga/vuxna och inte minst kvinnor
-För att unga ska stanna behöver de möjlighet att utbilda sig.
-Kompetensförsörjning= den långsiktigt viktigaste frågan
-Kompetensförsörjning är avgörande för våra företags överlevnad
-Kompetensförsörjning är avgörande för företags överlevnad.
-Barn o ungdomar ska slippa åka så långt
-Utveckling av bygden genom ny och fördjupad info. Billig o bra!
-För att behålla våra ungdomarär det nödvändigt att de kan få utbildning relativt nära.
Kompetensförsörjning är en viktigt fråga för morgondagens utveckling, med dagens tekniik borde fler utbildningar och kurser bli tillgängliga på distans.
Alla vet att mindre skolenheter ger gladare barn med bättre resultat. Det måste bli ett slut på att stänga små skolor på landsbygden.
-utbildning i de stora städerna ger två alternativ flytt till staden eller avstår utbildning. Bättre att kunna bo kvar och skaffa sig en utbildning.
-kompetensförsörjning är ett problem för många mindre kommuner. Mindre kommuner får själva ta kostnaderna för att erbjud distansutbildning för sina invånare, och det är inte säkert att universiteten delar med sig av sina utbildningar. Universitetsstäderna behöver däremot inte bekosta sin högre utbildning, då det är statligt finansierat.
Viktigt för att kunna behålla de unga.-
-För att man ska vilja flytta till landsbygden så måste det finnas skolor i närheten.
-Kortare resvägar för barn i de lägre årskurserna ger större möjligheter till inlärning om resurser satsas på landsbygden. Att samverkamed småföretagare om deras kommade behov och utvecklingsfrågor är en annan icke oväsentlig fråga
Utbildning nära hemmen är viktigt för att bygden ska fortsätta leva-
-inte alla har möjlighet flytta för att utbilda sig. Inte alla vill sätta sina små barn i taxi flera mil för att dom ska få gå skola!
-Kunskap är makt
-Det är alldeles för svårt att ta sig till skola med buss. Det finns inte mkt att välja på och uppvidinge erbjuder bara 7 distans platser
-Ja, det finns människor i hela landet som är intresserade av och som definitivt har förutsättningar för högre studier. Alla är itne beredda att bryta upp och studera långt borta. Därtill kommer bostadssituationen på de flesta etablerade studieorter. Nästa steg är att de som utbildar sig måste känna sig välkomna tillbaka till landsbygden. Ett exempel är att möjliggöra för konsulter. En annan är att visa de lokal företagen vilka möjligheter det ger dem att utveckla företagen. Dessa jobb ska finnas i hela landet och gör faktiskt det redan idag. De som studerar måste få hjälp att veta det.
-Utbildning ska i hela livet vara nära och tillgänglig i fysisk form eller med levande distansteknik - metoderna kan variera beroende på elevens ålder, bakgrund och studiekapacitet men alla ska kunna få.
-Fakta presenterades nyligen över ungas flyttmönster. Man flyttar dit där det finns utbildning. Utveckla därför ett betydligt rikare utbud av utbildning på distans så att de inte behöver flytta för att utbilda sig
- utbildning behöver alla
-Utan utbildning kan man inte bo i landsbygd
-Viktigt för de kommande generationerna så de får en bra grund att stå på och kan bokvar på landsbygden.
Ska barnfamiljer kunna bosätta sig på landsbygden måste det finnas närhet till skola och/eller korta samt välfungerande skolskjuts.
-Små skolor ger bättre vuxna.
-kunskap och utbyte av det är något av det viktigaste byggstenatna i vårt samhälle
-Det är viktigt att de små byskolona får finnas kvar och att allt inte centraliseras till centralorterna.
Största anledningen till utflyttning är ofta att bättre utbildning finns på större ort.
Du har prioriterat "Företagsamma byar". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- För att skapa opponion och påverka Departement, Regioner och Kommuner så måste hela landsbygdsrörelsen involveras.
- Låt alla idéer testas (oftast dom tokigaste som visar sig bäst)
-Aktiva byalag drar folk till sig. De som flyttar ut till "byn" vill att det ska hända nåt. Viktigt med samarbete och dragplåster åt varandras verksamheter. "VI"-känsla. God grannsämja.
-Länsbygderåden i hela sverige ska leva är våra framtidsnycklar som behöver uppbackning från HELA SVERIGE SKA LEVA SVERIGE.
- här finns gott om plats o bara fantasin sätter gränser - underlätta för att starta eget
- Företagarföreningar i varje by som jobbar med frågor man själv har mandat att genomföra, samt för vidare lokala behov till offenltlig sektor eller andra aktörer för det man inte kan själv.
-vi har redan en stor "arena", med möjligheter. Ofta är transport, mellan byar/städer ett av kruxen. Bil, är det som hänvisas till. Om man skulle bygga ut, logistiskt hållbara cykelstråk, cykelkartor, så skulle människor kunna välja även cykel. Det skulle skapa en dominoeffekt för tex lanthandel och även annan verksamhet, café, boende mm. När det sedan blir mer "livfullt" då kanske även människor vågar satsa på att bosätta sig, och annan form av transporter till och från kan utvecklas, tex buss/lokaltrafik.
Prioritera utflyttning av centrala verk. Stoppa storregioner-
Prioritera utflyttning av centrala verk. Stoppa storregioner-
-Fortsatt utflyttning av statliga och kommunala arbetsplatser. Företagsstöd till nya tuffa företagare.
-Pilotprojekt
-Projekt kring företagsutveckling
-Lättare att starta och driva företag på landsbygden.
-Vi behöver sprida / ta del av goda exempelfrån andra orter. Ha ungdomsdemokratidagar.Olika typer av attitydsarbete/identitet/självbild. Regionerna kan vara koordinator.
-Underlätta för och vägleda nya företagare att de kan etablera sig på landsbygden. Finns bredband så är det lättare.
-Förädling av attityder o möjligheter
-Bysaluhall
-Inventera , inför utveclklingsplan
-Utbilde lokale hela SV ska leva til at holde workshops lokalt med fokus på att identifiere ägen passion/lokalt engagemang.
-Stimulera entreprenörskap, kratta manegen
-Turism
-Har vi hållbar landsbygd så ökar förutsättningar för att utveckala företgs o projektideer
-Utbildningar mot nya o befintliga företag
-Utbildningsplatser mot befintliga o nya företag
-Företagarföreningar-nätverkande mellan småföretag
-Tag kontakt med LBR Blekinge
Bredbandsfrågan är viktig. Likaså att det blir en lagom stor massa av företagare, så det blir intressant att sitta ihop eller jobba ihop.-
- Gör det enklare att starta och driva företag, sänk arbetsgivaravgifter och liknande för företag i glesbygden
-bredbandsutbyggnad. Nätverksträffar.
Företagshotell o liknande former
Vi måste få ett bättre komplementtänkande i Västerbotten, om alla gör samma sak kan ingen överleva. Däremot kan alla överleva gott om det finns ett spetstänkande och att man kompletterar varandra. Ett stort skepp att vända, dels på grund av att de flesta vill ha allt själv, dels på grund av att det är lättare att kopiera andra än komma på något nytt. Har jobbat med frågan sedan 1990 - talet, men det är väldigt svårt. Men föreläsningar, seminarier ute i bygderna, besöka byaföreningar.
Man bör försöka att i första hand göra t.ex. upphandlingar lokalt även om det är små företag samt ge en bättre möjlighet tillde somvilll utveckla-
-Överenskommelsen är ett verktyg att sätta press och utföra en del av samhällsservien för framför allat äldre,, unga och de som inte på egen hand kan ta del av samhällsservicen.Göra finansieringsanalyser av området bärkraft t.ex LEA.
Förbättra förutsättningarna för småföretagare.
-Kompetensutveckling
Olika sätt att hålla diskussioner, processer, kreativitet och kunskapsinhämtning levande, med kontinuitet. Företagarmöten, studiecirklar på temat vem är kunden och var finns marknaden, vilka behov är inte uppfyllda, vad är folk beredda att betala för och varför. Förebilder och lärtraditioner, hur blir man företagare och hur går det att underlätta processen.
-Samarbete inom, utanför och mellan gränser. Alla tjänar på det. Att 1+1=3 tillhör grundläggande matematik och klokskap. Se allas kompentens och potential. Lyssna på nya idéer mm mm.
-Se bla Mikrofomfer. Starta bya föreningar för gemensam utveckling.
-låg eller ingen arbetsgivaravgift för microföretag. Under 25år ska ha subventionerad avgift för att starta aktiebolag.
Se frågan om bo och resa på landsbygden-
-Byalag och samhällsföreningar, SVB-bolag som rustar upp hus och skapar mer boende i bygden!
Utbilda myndigheter och andra berörda aktörer i upphandling med målet att stärka bygdens hållbarhet och ekonomi.
-Få kommunerna med på resan och hjälpa till för fungerande lösningar
-Förutsättningarna för detta skapas i de fyra första områdena.
-fånga upp engagerade och kreativa människor/eldsjälar! Uppmuntra idéer utanför boxen. Stötta med resurser. ha en "möjliggörarattityd". Skippa Jante.
Skapa nätverk, uppmuntra folk om fördelarna med att driva eget på landsbygden.
Du har prioriterat "Företagsamma byar". Varför har du valt just detta?
- Det allmänna läget är att det fortfarande finns en del hinder som behöver underlättas
-för att utveckla hållbara strukturer behövs stimulans för att kunna möjliggöra för bygder att utveckla ,sina tankar och idéer till genomförande . Kunskapsutbyte mellan olika "byar " är viktigt
- Arbetstillfällen är centralt
Med företagande blir det liv i byn.
-Underifrån perspektivet är det som föder framgång, gäller dom som bor och de som är företagare och bor är lite av nyckelfigurerna till att vi ska få igång den levande landsbygden, ta vara på den kraft som finns hos dem.
-viktigt att man kan få sin utkomst på landet,
- Utan företag blir det sovstäder med gnäll på offentliga sektorn.
-ur mångfaldsperspektiv. Alla och allt kan inte finnas enbart i städer. För att främja tex närproducerat och när-verksamheter.
-Vi måste få folk att bo kvar på landsbygden.Vi måste få hit storstadsmänniskorna,inte bara som turister utan som "jobbmänniskor"
-Vi måste få folk att bo kvar på landsbygden.Vi måste få hit storstadsmänniskorna,inte bara som turister utan som "jobbmänniskor"
-Hitta alternativa arbetssätt som passar landsbygden. Ha inte staden som norm
-Våga vara innovativa
-Finns inga arbeten inom räckhåll, kanske kan man inte bo kvar.
-Olika former av företagande och ny företagssamhetkoncept och sedan egenanställning.
-Hjälpa varandra-stärka varandra
-Företagande=arbetstillfällen=förutsättning för att bo och verka på landsbygden
-Eldsjälar måste få näring,stöttning information om möjligheter.
-Att man bildar ett byalagdär man har utbyte och kan hjälpa varandra med samma frågor
-Främjar både ekonomisk tillväxt,social gemenskap, kultur och sammanhållning
-Bra om företagandet utvecklasdär man bor. Ska inte behöva resa till stadenför att finna arbete
-Eftersom en sådan anda ger tändvätska åt de flesta göromålen
-Grunden till arbete
-Kan vara bra
-Mesker ska gore det de braender for.Ved att opmuntre til at engagere sig i sin passionevt. få andre med så blomster landsbygder.
-För ekonomisk utveckling, livskraft,optimism, inflyttning.marknadsföring
-En överlevnadsfråga för byar på landet. Om man vill ha företagsamhet och utveckling behövs besökare.
-Nya o stabila företag ger varaktighet
-Tillvarata kraften hos bygdens befolkning. Ekonomiskt stöd. Delaktighet i samband med politiska beslut.
-viktigt med småföretag på landsbygden. Socialt företagande. LBR Blekinge har bildat en ek förening som skall hjkälpa företagen med myndigheter o projekt.
Skapa attraktiva företagskluster i byar eller mindre samhällen, bra livskvalitet på landet. Kräver bra infrastruktur, både bredband och kommunikationer - så man kan förflytta sig också.
-utan företagsamhet ingen utveckling
- En självklarhet, utan entreprenörer och företagare stannar hela Sverige
-företagande driver landsbygden. Landsbygden är bästa platsen för startup- företag om bredband finns. Billiga lokaler stora ytor och ofta god support från resten av byborna som vill se sin by lyckas.
Ger fler möjligheter till sysselsättning
-Är byarna aktiva blir de attraktiva.
Småföretagsamheten i bygderna är stor och är ett måste för en levande bygd-
-Mindre orter bärs upp av småföretagare och entreprenörer. Vana att tänka i projekt och afärsmässighet är ändå inte alltid i fokus utan det efterfrågas ofta att det offentliga ska gå in. Här finns stora möjligheter för den enskulde att arbeta med och skapa nya samarbeten i samhällsservicen.Det är också en srtor fråga för den lokala utvecklingen att hitta bärighet för invånarna.
Företag skapar arbetstillfällen och genererar intäkter.
-Överlevnadsfråga Ta tillvara kompetens
Folk måste kunna försörja sig (och husen) i byn, annars tvingas de pendla eller flytta vilket i båda fallen är negativt ur hållbarhetssynpunkt, resursanvändning och värdeutveckling/status för bygden. Det behövs en mångfald av företag och arbetsgivare. Många små lokalägda företag ger större resiliens mot yttre påverkan än ett stort företag. Om det bara finns offentliga jobb (typ hemtjänst, snöröjning) skapas beroende- och inlåsningseffekter som är farliga för hälsan. Offentliga jobb kan även ha en passiviserande inverkan på kreativiteten, "nån annan" ska fixa jobben, ta ansvar för din försörjning och lösa dina behov.
-Det är för mig en självklarhet. "Ingen annan" kommer att ta initiativen och göra jobbet. Däremot måste det finnas en insikt om resursbehov, lokal, regional, nationell och på EU-nivå.
-entreprenörskap främjar sociala tilvaron
-Utveckling av byar är ofta ett måste för att de skall överleva.
-företag driver byarna.
-vi måste skapa egna och lokala arbetstillfällen
Se frågan om bo och resa på landsbygden-
-Viktigt att det händer saker i byarna livligt föreningsliv, som gör att alla trivs i bygden och vill bo kvar!
Ett mångfacetterat entreprenörskap är en (1) avgörande pusselbit för att landsbygden ska utvecklas
-För att det finns drivkraft då
-Företagssamhet innebär ofta kreativa människor som vill utveckla, då blir samtidigt bygderna attraktiva.
-alla måste kunna försörja sig och gärna nära där man valt att bo. Areella näringar har traditionellt varit en grund. Mycket kan bygga på det och kringtjänster kopplat till dessa näringar på olika sätt.
Intressant att följa utvecklingen hos många småföretagare på småorter.
Du har prioriterat "Stärkt inflytande och ekonomiskt utbyte". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- Jobba för ett digitalt beslutsfattande inom politiken och kommunen. Vi lägger alldeles för mycket tid på möten och långa sega beslutvägar
-Se Norge som en förebild med återförande av resurser i form av del av företagsbeskattning eller del av marknadsvärdet t.ex några procent av elen som produceras skulle ge möjligheter för vattenkraftskommunerna att överleva.
- Jobbar mer för egen nytta (gärna ihop med andra), men det måste finnas både långsiktig och kortsiktig vinst för att det ska bli nåt, och med en plan att bli oberoende av offentliga bidrag.
Man måste belysa effekterna av att människor med stadsperspektivet tar fram alla underlag och tar alla beslut. Landsbygden kan aldrig ha en chans om man inte påvisar orättvisorna och den ständiga vinklingen. Detta är vår nya jämlikshetsfråga!!!!!
Släpp in även de "tysta".
-Se över former för demokratisk delaktighet och dialog-särskilt för o med kommuner.
-Lokala utv planer. Ändra system.
-Verka för rättfärdigt utbyte av skatten. Motverka dåligtvägunderhåll och nedsläckning av landsbygden.
-Förlägg aktiviteter på filialbibliotek och skapa tex marknader i olika byar. Mötesplatser.
-Starta bygdebolag gärna SVB bolag
-HSsl bör stärkas upp med medlemsorganisationernas hjälp genom att driva frågorna i organisationerna och skapa ett starkt underifrånperspektiv
Krav samarbete mellan region/kommun/lokala föreningar. Skatteväxling eller skatterabatter då service försvunnit.
-t.ex. fastighetsskatt för vattenkraftverken och vindkraften
-Prioriteringar som gynnar landsbygden ekonomiskt.
-mer information, seminarier, föreläsningar om hur en byaförening kan agera för att komma till tals. ta gärna kontakt med de byaföreningar som är blyga och tillbakadragna. Alla har åsikter men få når inte längre än till köksbordet, därför "det är inte lönt, det är ändå ingen som lyssnar"
-Kommunala företrädare och politiker måste se landsbygden som en resurs och våga ta initiativ för att förenkla verksamhetsutveckling på de mindre orterna
-Stimulera fler föreningar, företag, politiker och tjänstemän att se vilka möjligheter som finns i ett brett samarbete och en utveckling av förståelse och respekt för varandra.
-Kommunbygderåd eller andr anätverk som kan arbeta mot det offentliga. Härr är Hssl centralt en av de viktigaste faktoerna för att bana väg för länsavdelnigarna.
Areabaserad representation i riksdagen. Kiruna kommun skulle få fler ledamöter än Stockholm. :-D
-Utbildning
Få de styrande att förstå varför de förlorar på att inte stödja landsbygden.-
-kräva spridning på riksdagsledamöter
-Kommunerna med sin vetorätt kan som första steg säga nej till ex vindkraftsprojekt för att väcka beslutsfattarna. Opinion måste mobiliseras mot exploateringar som inte ger landsbygden något rejält utbyte tillbaka.
Ge lokalsamhällen ersättning för och inflytande över allt nyttjande av naturresurser inom deras område.
-Arbeta för en förändrad attityd och en insikt hos beslutsfattare om att hela Sverige ska leva och vilka konsekvenser det bör ge i form av tex. Resurseffektiv placering av verksamheter/myndigheter.
Du har prioriterat "En hållbar landsbygd". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
-Riks behöver utreda hur läget är på vår landsbygd. vi är ändå 5000 utvecklingsgrupper.
-se ovan
- se möjligheterna, ge ideerna plats, planera, tänk långsiktigt,
-Vi måste ge bönderna betalt för sitt arbete. Vi måste få Sveriges befolkning att förstå att det är tack vare våra duktiga bönder som vi har mat och ett välskött och vackert landskap.
- Arbeta för byggnation på landsbygden. Om männsikor bor sköter sig resten med service osv av sig själv.
-Jobba med hjälp av FN:s Agenda 20130
-Kontakta berörda parter
-För att först, bjuda ut politikerna
-Bilda opinion för starka livsmedel o hållbar råvara för skogen.
-Information om möjligheter
-Alla blir tvingade till det pga telestationer inte ersätts när de blir för gamla.
-En hållbar landsbygdkrävs o för det är det största kravet kommunikationer, först o främst fiber
-Rösta-Lobba-Argumentera
-Goda exempel. Studiebesök. Använda skolor och universitet för medskapande.
-Hålla kvar unga familjer på landsbygden. Återflytt.
-Brukas med ansvar. Undvika rovdrift på olika naturtillgångar. Stärka äganderätten för de som äger mark o fastigheter.
-Kompetensutv, lär av inflyttade, anställ de som har bättre/annan kompetens än dig själv, som bygden inte har. Åk o upplev hur andra platser jobbar o ta hem de bästa ideerna
-genomgå o ch opmuntretil mat landsutbilde lokalehållbarhetsrepresentanter i bygden ser hvilke i landsbygden som kan av områdena de gå vidare medhållbarhet behöver jobba medInitiativer.
-Hållbara bygder-folkbildning, politikpåverkan
HSsl måste trycka på mot rikspolitikrer, departement och regioner
-Viktigt att jobba med våra ungdomar, utveckla entreprenörskap, hitta förutsättningar för företagande.
-Viktigt att jobba mnära ungdomar, utveckla entreprenörskap, hitta förutsättningar för företagande
- Självklart behövs politiskt intresse av att landsbygden ska finnas kvar, sen när det finns förutsättningar gäller det att peppa folk att våga utveckla istället för att avveckla
- lokala kommunikationer, fiberkabel och översyn av skatteutjämningssystemet (elföretagen t.ex. använder lands- och glesbygders "råvaror" (vattenkraft) och ödelägger lånsiktigt stora delar avlandsbygden. Det kommunala utjämningssystemet bör ses över och ge "leverantörskommumer" en marknadsmässig ersättning/kpmpensation
Brett och genom att lyfta olika perspektiven kring hållbarhet-
-Bönder ska kunna överleva så landskapet hålls öppna.
-hitta ett sätt/en orsak till varför fastighetsägare skall sälja sina hus. Många nyttjar sina hus enbart under jakt eller inget alls. om de styckar ut en tomt runt huset och säljer det till någon som vill bo där så skulle de också ha råd att sätta upp en liten stuga att vara i under jakten och byn skulle kunna leva vidare med folk som vill bosätta sig. Sen kanske det inte skulle vara så dumt med en högre skatt på tomma hus.en lägre utstyckningsavgift, pengar styr allt och alla.
-Jag ser samverkan som den stora ingången. Att få des respektive kommuns egna tjänstemän och politiker att jobba mot gemensamma mål och dessutom involvera landsbygdens representanter i utvecklingen av diverse frågor är en nyckel till framgång
Ge bättre möjligheter till dem som vill bo och verka på landsbygd inte bara restriktioner utan se möjligheterna till utveckling och företagsamhet-
-Omställningsrörelsen är ett viktigt verktyg som behöver komma i sitt rätta element. Den prioeiterar självhushåll och egenodling och idag finns det stora ytor att tillgå som är vilande på mindre och större gårda och tomter.
-Studiecirkel
-Kommunalt och regionalt måste det arbetas fram förutsättningar för konsulter att arbeta i kontorshotell eller andra typer av kluster. Det är inte bara planer för industri och handel som behövs. Det behövs bra kontorslokaler och helst så möjlgihet finns till samarbete och socialt utbyte.
-Folket i staden är beroende av oss, låt dem förstå det och varför de ska vara med och betala för de merkostnader vi har.
- Att göra Byaplaner
-Information, information och åter information, samt fungerande lagar.
Starta föräldrakooperativ, protestera och att inte i första taget finna sig i de beslut som fattas av politiker i tätorterna.-
-utbildning/ information
När vi planerar för förändring så är det viktigt att tänka på vad resurserna fyller för behov om 10, 20, och 30 år. En ny drivmedelspump kanske imorgon är tänkt att fyllas med fossila bränslen. Vilken funktion kan denna resurs fylla när vi ställer om till fossilfritt i framtiden? Resursåtervinning, återbruk och modulära strukturer, där vi kan anpassa det vi ha för framtida förändringar. Att inte låsa fast sig i stela strukturer.
-Se på Norges politik för landsbygdens bästa, plocka ut russinen och mata detta budskap till beslutsfattarna.
- samverka med andra aktörer, skapa nätverk, gör aktiviter och projekt, var inspiratör o visionär i region o kommun, delta i strateskt utvecklingsarbete.
-här kan de mesta innefattas. Miljö, återvinning, mångfald och jämnställdhet genom generationer. Ett samhälle där alla känner sig lika välkomna!
ett exempel ar att arbeta för Ekobyar, sparar på tramsport av avfall, skapar livskvalitet, det öppnar möjligheter för grön innovatiuon och samarbeten med forskningsorgan, erbjuder god livsmiljö för familjer, är inne och kommer skapa områden av beständig hållbarhet. Resten av ämnenea uppräknade kan integreras i hållbarhetsutvecklingen.
-Påverka riksdag och regering så att de prioriterar jordbruket och ett öppet landskap!
Stimulera lokal upphandling genom reglementen som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter.
- Att göra Byaplaner
-Finns bra svar i det landspolitiska handlingsprogrammet
-öka samverkan mellan olika aktörer. Viktigt att sträva åt samma håll istället för att motverka varandra. Bra dialog med politikerna för att arbeta fram långsiktigt hållbara planer för bygden
Pröva att arbeta även mot och med de som bor i större samhällen/städer.-
-Arbeta med hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv.
-Billigare skatt för de som bor på landet och dyrare för de som bor i stan!
-service
Informera lokalt. Satsa på att informera ungdomar om fördelarna att bo på landsbygden.
Du har prioriterat "Stärkt inflytande och ekonomiskt utbyte". Varför har du valt just detta?
-Vi måste komma närmare kommunen, politikerna. Alldeles för långa beslutsvägar. Demokrati har vårt land valt och så är det inte nu. den svenska plånboken läcker
-Landsbygden behöver rejält utbyte av sina naturresurser så som El Skog Malm mm.
-Skulle vilja döpa om ordet inflytande, för det för snarare tankarna till att påverka offentlig politik, men jag tror snarare att det bör handla om Starkare lokal påverkan, dvs man tar lokala initativ typ "av oss, för oss".
För att, i min kommun, är det få politiker som bor på landsbygden och få tjänstemän som ens bor i kommunen. Alla beslut tas med staden som utgångspunkt, trots att 51% av medborgarna bor på landsbygden.
Bra om personer i "maktställning" börjar lyssna på den "lilla" människan så att alla kan ha inflytande och därmed även kunna få ekonomiskt utbyte.
-Om människor känner att de inte kan påverka samhället vi lever i tappas vi något väsentligt och människors relationer till varandra o samhället riskerar att skadasoch eller bli destruktiva.
-MNånga beslut tas över våra huvuden. Fördelningen av ekonomin behöver ses över
-Få med kommunen på tåget, kommunbygderåd
-Vi på landsbygden kan inte vara beroende av bidragoch ses som något onödigt ont.Vi måste kunna vara med och bestämma över våra liv på ett mer direkt sätt och våra åsikter ska respekteras. Vi behövs!
-Och ekonomiskt utbyte
-Medborgardialog i lokalsamhället. Flernivåsamverkan.
-Beslu nära den de berör.
-Rättvisa
-Få kommunerna att engagera sigi /skapa aktiviteter ute på landsbygden inte bara i städerna.
-Det är grunden för de två andra ikryssade
-Stärka byarörelsen. !:a samhällsnivån.Politik.
-Rubrikerna talar för sig självt. behoven är stora.
-även ekonomiskt inflytande
I min kommun sitter mestadels politiker som bor i stan, och tjänstemän som bor i den större grannkommunen. En teori är att människor på landsbygden har mindre tids, pga arbete med skog, mark och gårdar och/eller tid för pendling. Det gör kanske att färre från landsbygden engagerar sig. VI betalar också samma skatter men har inte längre tillgång till service.
-enda viktiga frågan att få "tillbaks" pengarna för det som produceras i Norrland!
-Medbestämmande är lyftande.
-Tror att landsbygden skulle tjäna på om byaföreningar skulle få bättre inflytande.
-En självklarhet för inte minst landsbygdens befolkning är att ma blir sedd, hörd och bekräftad. Detta sker bl.a. genom samarbee och i nära dialog med kommunala företrädare och de boende och verksamma på landsbygden
-Överenskommelser
-Varje bygd bör vara ett remissorgan och avkräva en konsekvens för landsbygden i de frågor som et offentliga beslutar. föra en kampanj att inte bli betraktade som tärande utan att visa på de värden som är speciella med dem plats man bor och verkar. Stadsnormen är idag det största hindret då de flesta förslag utför ur ett urbant perspektiv
I dagsläget har vi åtta riksdagspartier som samtliga prioriterar storstadsregionerna.
-Förutsättning för överlevnad Basen för allt
-Skapa förutsättningar för att frodas och utvecklas
Vi som bor utanför centralorten blir allt för ofta betydelselösa i en fungerande samhällsutveckling
-tja.... Vår kommun skyltar gärna med vår fina landsbygd när kommunen ska marknadsföra sig, nämner gärna vår fina landsbygd då, men få del av kakan? Njäe...
Tror detta är omöjligt när de flesta bestämmande bor i städer-
-ekonomiskt utbyte är för mig lika med större utbyte från exploateringar som görs på landsbygden som vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader etc.
Att ta vara på de lokala gruppernas engagemang och kunskap vinner hela vårt samhälle på. Det ger en fördjupad demokrati med invånare som känner delaktighet och där finns pengar att tjäna på mer välgrundade beslut och smarta lokala lösningar.
-stora regioner gör att demokratin och inflytande urholkas. Satsningar och investeringar tenderar att fokuseras än mer urbant. Den urbana normen cementeras all mer.
Du har prioriterat "En hållbar landsbygd". Varför har du valt just detta?
-Därför att vår landsbygd dräneras på service genom t:ex Bankernas, Postens agerande med sämre service och där ingen vill ta ansvar
-Viktigt med hållbara arbetstillfällen på landsbygden
Det är inte hållbart att hus står och förfaller på landsbygden. Det är inte hållbart att äldre inte kan flytta till anpassade lägenheter på landsbygden. Det är inte hållbart att unga inte kan hyra lägenhet när de flyttar hemifrån. Det är inte hållbart att invandare sitter kvar på asylboendet även när de fått uppehållstillstånd därför att de inte hittar bostad fast mängder av hus står tomma. Det är inte hållbert att man kan registrera företag på en adress där hus förfaller och ägaren inte bor i Sverige. Vi måste börja prioritera bostadsfrågan högst upp i politiken och skapa opinion!
- en hållbar landsbygd är grunden till att vi ska kunna bo kvar, utveckla vår bygd ( stad som landsbygd) , åka vår befolkning och besökare
Det är landsbygden som är grunden för vår existens. Det är därifrån maten kommer.
- Landsbygden måste vara hållbar utifrån det perspektivet att människor måste bo där. Inte bara företag och upplevelser. Grunden i landsbygden är människor som bor och använder servicen. Byggnation på landsbygden är A och O.
-Tillgång till grundläggande service
-För att landsbygden ska vara hållbar behöver vi använda alla tomma hus så att folk flyttar in. Då kan man ha kvar viktig service.
-Hållbarhetsfrågorna är livsviktiga
-En övergripande fråga där de flesta andra går in under
-Fullt service och ?
-Hållbarhet ska genomsyra allt vi gör, överallt ,alltid.Vi måste respektera och vara rädda om det vi har.
-Landsbygden och des företagare har pengarna att bidra till både hållbar landsbygd och hållbara städer.
-Vi måste fånga goda ideer, hållbara ideer för utveckling
-Hänger ihop med Företagssamma byar
-Kapitalanskaffning på landsbygden. Problem med arbetstillfällen
-Där bredband i varje by bör ingå.
-Viktigt för framtiden
-Fundamental inställning för vår värld-dåtid-nutid-framtid. Här ligger den viktiga värderingsgrunden-dåtid-nutid-framtid
-Eftersom långsiktigt hållbart perspektiv borde vara utgångspunkt. Ökad självförsörjningsgrad, attityder, normer/självbild/retorik.Eftersom en frisk stark landsbygdär avgörande för allas väl och ve.
-Vi äger inte vår jord-vi lånar den av våra barn.
-Viktigt med social service
-Långsiktighet
-Skapa jobb och bra livsmiljö som inte tär på resurserna.
-Det är inte säkert att alla vill flytta till stan utan bygg på landsbygden i stället
-Hållbarhet er balance for de sociale, miljo og ökonomiske område
-Livsviktigt att utnyttja naturlig fördel med resurser som behövs för omställningen
-Innefattar mycket. tillväxt. Säkerhet. Framtid
-Bredband, infrastruktur, fungerande post, fungerande banker
-En hållbar landsbygd genomsyrar alla dessa områden.Kunna bo ,resa, driva företag,bredband, utb.
-En hållbar landsbygd genomsyrar alla dessa områden. Kunna bo, resa., driva företag, bredband, utb.
-Miljöerna måste vara hållbar. Staden behöver landsbygden
-Alla vill inte bo i stan. Viktigt med kommiunikation, både digital o övr.
-En landsbygd som ger trygghet i form av post, polis, sjukvård,energifrågor
- Vi behöver såklart följa med i utvecklingen på alla sätt, men alla små byar kanske inte har möjlighet att göra allt på egen hand. Sen betyder hållbar mycket olika saker för mig som person, hållbart att bo kvar bland annat
-alla kan inte bo i storstäderna
-En hållbar landsbygd måste ha trygga invånare. Arbeta för Grannsamverkan/Trygga gatan!
-En levande landsbygd är en förutsättning för att kunna bo i staden
-det är viktigt för att vi ska ha käk i framtiden.
- hållbar landsbygd behövs som balans mot det pågående centreringen av boendet till några få platser.
Satsningar på framtiden både då det gäller miljö, könsbalans och integration på landsbygden ryms inom detta.
-För att det ska kunna finnas en landsbygd.
-Det är inte roligt med överväga byar med ödehus.
-Jag ser stora vinster för samhället med hålbara långsiktiga alternativ till både boende, företagsamhet samt inte minst livsmedelsproduktion
-En hållbar landsbygd är A och O för att ge människor möjlighet till att fritt välja var man vill bo och leva.
- en hållbar landsbygd är grunden till att vi ska kunna bo kvar, utveckla vår bygd ( stad som landsbygd) , åka vår befolkning och besökare
Hållbarheten är en av många anledningar till att utflytt till ett enskilt boende för att kunna leva mera kretsloppsmässigt, att få en större social dimension och att kunna på verka sin vardag på ett mersjälvständigt vis.
-Miljöaspekt
-En hållbar landsbygd behöver vara en "milroarbetsmarknad". Förutom jord, skog, turism, småskalig industri och mer traditionella näringar behövs möjlighet till att arbeta som konsult inom många olika fält. Den som är högutbildad ska kunna sitta var som helst och utföra sitt arbete, både lokalt, regional, nationellt och itnernationellt. Det går. Jag har en affärskollega som gör just det. Det måste dock till ett vidgat tänkande på alla nivåer. Man måste se landsbygden som en plats där de flesta typer av arbeten och branscher har en given plats.
-här finns det genuina, det hållbara, det alternativa Sverige. Vad vore staden utan landsbygd?
- En hållbara bygd andas framtidstro.Bygden jobbar tillsammans med ett helhetstänt för att kunna leva och bo där.
-Vi trivs bäst när vi ser det "naturliga" livet runt oss med skog, mark, djur m.m.
Miljömässig, ekonomiskt och social hållbarhet är ett måste både på landsbygd och i städer. -Utan landsbygd, inget Sverige - utan hållbarhet, ingen planet jorden!
Viktigt att få kommunerna att behålla de små skolorna/förskolor/dagis på landsbygden, så att nybildade familjer har en framtid i bygden. Det måste vara lika enkelt att lärarna - mat m.m. ska åka ut utanför stororterna, som det är att skjutsa barnen till dessa.
-maten
-Hållbarhet är för mig att se en helhet till allt.
Hållbarhet är viktigt och något som bör genomsyra all samhällsutveckling. Även om vi idag är beroende av ohållbar teknik för att få livet på landet att fungera behöver vi även ha en hållbar men avlägsen framtid i sikte när vi planerar för något närmare i tiden.
-Ett måste..
- En hållbar landsbygd skapar incitament för lokalsamhällets utveckling och ett cirkulärt samhälle. Utmaningarna för klimat, energi och matproduktion har alla sina lösningar på landsbygden. En balans mellan stad och land kan därmed åstadkommas som påverkar utveckling av service, företagande, bredband etc. om resurser satsas.
-utan hållbar utveckling finns inga resurser att bevara och utveckla
-det finns så otoligt många definationer av hållbar alla lika mycket vörd!
-Det måste finnas en balans mellan fritidsboende och permanentboende för att en bygd skall utvecklas.
-utan hållbarhet finns ingen framtid varken glokalt eller globalt. Ska vi ändå utveckla lokalsamhället så kan vi göra det hållbart samtidigt.
Viktigt att lantbruket i Sverige får ekonomiska villkor för att kunna fortsätta ha djur och därmed hålla landskapet öppet-
Det är viktigt att vi återväcker den kunskap och de resurser som finns på landsbygden för lokal produktion av livsmedel m.m.
-Den håller ihop landet
- En hållbara bygd andas framtidstro.Bygden jobbar tillsammans med ett helhetstänt för att kunna leva och bo där.
Att ta tillvara på landsbygdens resurser måste vara grunden för all annan tillväxt.
-Det måste finnas en viss grundservice för att människor ska kunna leva och verka på landsbygden
Borde vara det viktigaste för alla människor, även stadsbefolkning. Hur skulle de i städerna upleve en landsbygd vid deras utflykter, då de så gärna vill ut i "naturen"-
-Utan en hållbar landsbygd-inget hållbart Sverige. När vi diskuterar så ser vi detta som en övergripande rubrik för alla de övriga. Från att kunna bo och resa till att driva företag och ha tillgång till service.
-För att HELA Sverige ska få leva!
-service
Viktigt att landsbygden fortsätter leva
Du har prioriterat "Mikrofonder i varje region". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- Från riksorganisationen med länsbygderåden
-Fortsätt på inslagen väg. Driftsfinansiering av Mikrofonderna är av stor betydelse.
-Länsbygderåden och medlemsorganisationerna på regional nivå bör triggas till att hjälpa till att skapa de regionala Mikrofonderna
-Viktigt med finansiering- ha ett eget kapital o ekonomiska muskler
-Alla sektorer måste vara med och sen nytta att vara bla kreditgivare
-Bankerna tyvärr ingen resurs för de små företagen. Bla Social kompetensbolag
-de som rdan har fonden tar fram goda exempel
-Information tillsammans med den mängd projektmöte som följer i LLU:s uppstart.
- HSSL Dalarna i samverkan med region, banker, Commpanion m.fl.
- Vindkraften byggs ut: Gör 0,5% av bruttointäkterna till lokala utvecklingsfonder (görs delvis redan, men varje park har sitt eget upplägg. Här behövs samordning). Utveckal JAK-bank konceptet för landsbygdssatsningar.
-Se tilla tt det startas Mikrofonder i resp region.
Hjälp på vägen-
Du har prioriterat "Bredband i varje by". Har du tips om hur man kan jobba med frågan?
- Vi måste ta eget ansvar för bygden, fiberförening
-Skapa samrådsgrupper med Ubit i Västra Götalandsregionen som modell
-Staten tar större ansvar på landsbygden
-få entrepenörer att lägga ner fiberkablar då det grävs
En bred dialog i alla våra kommuner är fortfarande viktig, lika så att finansen på regeringskansliet i samverkan med näringsdepartementet begriper vikten av bredband till landsbygden. Landsbygdsministern i all ära men han måste få hjälp.
- hur ser det ut idag? Vilka svaga länkar finns? Vilka medlemmar saknar @?
- Fiberföreningar kan, efter att det är grävt och genomfört, omvandlas till någon typ av nätförening som tar initiativ till max nytta lokalt av att fiber kommit till "byn".
Distansarbete blir lättare med goda internetuppkopplingar. Handel jan också underkättas. För att underlätta....kanske ha ett bidrag till den som gar en god affärsidé att dra ut nät till sig, skulle även bli lättare för andra i närheten och vända på perspektivet. Idag flyttar kanske personen/familjen ej ut pga avsaknad/svagt bredband utifrån Jens behov, om hen själv kan bidra och lösa "problemet", då kanske hen ändå väljer att flytta ut.-
-Statligt ek ansvar för utbyggnad.
-Mycket mer! Synliggöra kulturens möjligheter o mervärden.Höja statusen på lokalt producerad kultur jämfört med den "centralt institituionella" kulturen. Arbeta med Riksteatern som finns ute i landet.
-Samverkan och engagemang är en förutsättning
-Upplysa om alla fördelar, utbilda
-Politiskt-även på kommunal nivå
--Fortsätt med riktade bidrag från stat och kommuntills hela sverige är bredbandsanslutet.
-Informera om möjligheter
-Samla alla bidragspengar i en hög och satsa dem på den viktigaste frågan.
-Informera befolkningen. Bilda FF och sök bidrag. Ingen bygger åt oss!
-Alla måste se/ta sitt ansvar till förverkligande
-Ställa krav. Lobba.
-Slåss, slåss för kravet Bredband åt alla!
-Delegera frågan ansvaret och pengarna till kommunerna.Största intresset , kunskaopen och engagemanget för egna bygden finns på lokala planet.
-Verka för att pengarna för bredbandsyutbyggnaden sprids ut i landsbygden i stället för att fördelas efter befolkningsmängden.
-Strategiskt tex med enkäter till kommunerna
-Fiber, snabbhet prisvård
-Nej, Vi har Söderhamns kommun som jag vet kan fixa detta men men när vet ej. Det är viktigt att alla kan skaffa sig utbildninhg med bra kapacitet på nära håll.
vilka svaga länkar finns det. Kartläggning PTS. Internet här för att stanna.Jobbar med frågan i Sthlm
-Aktiva byalag+ påverka politiken. samarbete med Bredbandsforum
-Hitta finansiering till icke kommersiella aktiviteter
-Hitta finansierin till icke kommersiella akt.
-Engagemang i bildande och deltagande i fiberföreningar. Påverka myndigheter o kommuner för att förenkla för ideellt arbetande. Inte ständigt nya direktiv.
-Nu vill vi att det ska bli skattetekniskt möjligt att betala tillbaka vinst
Bort med byalagsansvaret, borde ligga på offentlig (stat, region eller kommun) att driva och genomföra.
- Ställa krav på bredband till först och främst oss som Telia valt att koppla bort från den fasta telefonuppkopplingen
-Lobba för att de flesta ansluter sig eftersom det är en viktig fråga för bredbandsleverantören
-öka trycket på alla myndigheter som har med bredbandsutbyggnad att göra. Jobba för att utbyggnads och bidragsansökningar för utbyggnad på landsbygden inte ska ske i föreningsform. Kommuner borde kunna söka bidrag, administrera och upphandla bredbandsutbyggnad till delar av kommunen eller hela kommunen. Effektivt och resursbesparande. Kostnad för bredbandsanslutning kan sedan demokratiskt fördelas på alla hushåll, oavsett tätort eller landsbygd.
-Att alla byar oavsett storlek skall kunna åtnjuta det och att kostnaden hålls nere
-Sätt press på att staten går in och bestämmer.
-påverka makthavarna till att avsätta mer pengar, samt förenkla redovisningen.
- Jobba med landsbygdskommitten i frågan som rör samhällskontraktet mellan stad och land.
-nej
-Hjälpa till med kommunikationen med kommuner och byar. stötta och peppa byinnevånarna. se till att de får information hur de skall gå tillväga, ge tips om vilka de ska kontakt med o.s.v.
-Genom byafiberföreningar.
Kolla upp hur man gått tillväga i vissa områden för att utveckla, samt kanske en bättre möjlighet till högre stadsbidrag som hjälp.-
-Stöd till de som verkligen vill vara kvar i de mindre byarna
-låta politiker som sitter i storstäder och inte har dålig uppkoppling få veta det finns andra sim inte har set så lätt.
Samråd inom gruppen
För det första måste landsbygdsprogrammet skrivas om. Så som det är utarbetat idag så premierar stödet inte de som har störst behov av det, utan dem som har störst sannolikhet att få bredband med hjälp av marknadskrafter. Små områden med stora avstånd som kostar mest att ansluta är de som har minst chans att få stöd, trots att det är de som har störst behov av det. Stora områden med många hushåll är lättast att räkna hem för en marknadsaktör om anslutningsgraden är tillträckligt hög. Det är dessa områden som får stöd. Det behövs med andra ord samtal med politiker och beslutsfattare kring denna frågan och få dem att ta ställning till om stöd ska gå till dem med störst behov eller inte. Sen behövs även en politisk debatt kring att så mycket av bredbandsutbyggnaden förväntas göras med ideella krafter, av föreningar - amatörer - som ska uppfinna hjulet om och om igen. Robustheten och säkerheten i näten är en sak i detta, en annan är stödet är så reglerat så det finns ofantligt många fallgropar som föreningarna har svårt att förutse och sätta sig in i, och kan ge svåra konskevenser ekonomiskt för föreningarna och dess medlemmar. Det finns områden där ordförande har fått flytta från bygden efter misslyckad redovisning och stora ekonomiska konskevenser. Jämför med Danmark tex, där staten ger Telia och TDC i uppdrag att genomföra att bredbandsutbyggnad, och tar föreningarna till hjälp för mobilisering. Ett jättelyckat koncept. Sen är det även en politisk fråga att driva om bredbandet ska ses som en demokratisk rättighet - att jämställa med elnätets utbyggnad en gång i tiden. Ska det verkligen lämnas till ideella krafter?
Politiskt på lokal och natioonell nivå. VArje byalag ska itne behöva uppfinna hjulet och göra det stora jobb det innebär att göra upphandling, ofta i miljonklassen, ligga ute med stort kapital eftersom bidrag inte betalas ut förrän i efterhand. Det ska finnas en mall nationellt som alla kan använda och stöd i de ekonomiska delarna från start. marianne.wallin@meningen.info-
Hjälpa bolagen förstå att detta är viktigt även i de områden det inte är lönsamt att gräva kabel i. Där är det viktigt att bygga ut de trådlösa alternativen.-
-Bilda fiberföreningar
- Jobba aktivt med kommunerna som aktörer!
-Genom upprop och krav på regeringen att prioritera detta för landsbygdens överlevnad.
-Göra analyser och arbeta fram förslag hur man löser även till de sista utposterna
Bilda lokala bredbandsföreningar och "gräv" själv. Låt byarna själva i förlängningen tjäna de pengar som idag offentliga operatörer har monopol på. Landsbygden behöver "öppna nät", där man kan välja vilken operatör man vill, inte bara de som dessa bredbandsbyggare erbjuder. Eftersom de statliga medlen redan har intecknats av offentliga operatörer (t.ex. IP-Only), får landsbygden bekosta hela utbyggnaden själv, om de vill ha tillgång till bredband inom en snar framtid. Även om man får betala ett dyrt pris från början, så tjänar man in detta i framtiden.-
-Kolla vad IP-only har för uppdrag i olika regioner. Bredbands föreningar är kanske inte framtidens lösning.
Jag har själv varit involverad i att samla in intresseanmälningar. Vår by var den enda i kommunen där samtliga fast boende hade anmält intresse för fiberutbyggnad. Något som åstadkommits genom dörrknackning där vi förklarat vad teknikskiftet innebär och vad intresseanmälan innebär.
Ta fram en tydligare nationell bredbandsstrategi för genomförandet och se till att alla kommuner tar fram strategier och planer som innefattar hela kommunen.
-Personligen har jag sen 5 år jobbat aktivt med att starta upp fiberföreningar och få folk att själva ta del i utbyggnad av fiber inom sina områden.
Jobba för att samhälleta ansvariga organ blir engagerade och tillför nödvändiga medel.
-Återigen arbeta mot politikerna och för det helhetsgrepp som behövs för att lösa Bredband till alla.
-Utbyggnad av fiber
Du har prioriterat "Mikrofonder i varje region". Varför har du valt just detta?
viktigt med finnaisierings möjligheter för alla företag och utvecklingsgrupper behov av kapital
- Tillgång till finansiering är nyckeln till utveckling, idéer saknas inte
-Social ekonomi har väldigt svårt att få finansiering på traditionell väg
Viktigt att få till också lokala lösningar att söka medel med hjälp av Microfonden som ska finnas länsvis
-Mikrofonder i varje län hjälper till att få loss resurserna i form av förskotterade medel då vi fått beslut om utvecklingsmedel från staten och även EU, Vi behöver då inte gå ikonkurs i våra utvecklingsgrupper innan staten och Eu betalar ut stödet.
-Man behöver hitta andra sätt att finansiera byggen och verksamheter än via storbankerna
-Storbankernas ovilja att finansiera företagande på landasbygden
-Stimulerar små företag
-Få igång låneverksamheten
-Ger utrymme för innovation, experiment och utveckling
-Möjlighet till finansiering
-Till hjälp i företagsamma byar.
-för att stärka möjligheten till utvecklig av projekt efter somprojektmedel oftas kommer i efterhand
Små pengar nära kan ge stor skillnad rätt satsat
-Det är en ständig fråga hur ideer och projekt ska förverkligas. Att kunna ha en säkerhet i sin finansiering är a och o för att
Lokal finansiering alltid relevant och ibland avgörande för att komma vidare med projekt.
- små kapital behövs för nystart av det mesta
- Utvecklingsbolag startas lite här och var, BID (Business Improvement Districts) sprids över landet, byarna behöver finansiera mer och mer själva. Här behövs det pengar för utvecklingssatsningar.
-fonder skapar projekt som skapar levande landsbygd.
-Detta gynnar socialaföretag som på sikt kan bli självgånde och utvecklas på mindre orter.
-Viktigt för att bl a öka etablering av företag

Saknar du någon fråga?

Vi kan ha glömt den viktigaste frågan – så här kan ni fylla i den om den saknas
-Sverige är inte "Ett land i balans". Sverige håller på att klyvas men det är inte en uppdelning mellan stad och landsbygd som sker. Det är en uppdelning mellan storstadsregionerna och resten av landet. Fråga: Hur får vi människorna som bor i alla tätorter i Sverige med upp till 100 000 invånare att inse att kampen för "Ett Sverige i balans" är en fråga som angår dem i ännu högre grad än det angår människor som bor på landsbygden? (Kommentar till frågan: Det behövs en folkrörelse där landsbygden och närorterna till landsbygden (inkl städer upp till ca 100 000 invånare) driver en kamp i symbios för att vända trenden med att tillväxten skall koncentreras till storstäderna.)
-Hur ska vi få Hssl och landsbygdsrörelsen att samverka så att rörelsen blir en kraft som påverkar utvecklingen och ger resultat som är synbara.
- Flernivå samverkan på riktigt
-Bostdsbyggande och finansiering av byggande på landsbygden
-Demokrati - vad vill folket?
-Har tyvärr inte tid att fundera mera just nu men deltar gärna i processer senare
-Spridning av statliga verk t.ex naturvårdsverket och naturvårdsenheterna inom länsstyrelserna.
- aktiva medlemmar är alla det?
-Här finns plats för mååånga flyktingar
-Starka individer i nätverk. Engagemang kan komma och gå, men det måste finnas en bestående struktur för att fånga upp det som sker, som en trygghet runt enskilda initiativ.
- Byggnation på landsbygden
Bokutgivning
Skola, bostäder, kommunal service och inflytande. Varför finns inte Östergötland med bland länen?
- - test HENKE hssl
-Arbetstillfällen
-Servicefrågan -Skolor på landsbygden -utbussning. Servicepunkter
-Skattelättnader
-Affär. Bergslagens järnhistoria. Föreningslivet
-Synliggöra landsbygden-den urbana normen. Opinionsbildning!
-Lokal service
-Strukturen-inte stuprör utan hängrännor.. Första samhällsnivån. Paralellt jobba med stuprörsfrågor är nödvändigt.Jobba med strukturenför att få en hållbarhet i längden.Där vi kombinerar civilsamhällets engagemangmed det kommunalt formella.Jobba med en lokal första samhällsnivå som baseras på former för demokrati-finansiering-fördjupad kommunal översiktsplanering. 1-Styrelse+kansli seminarium om strukturen 2-Konferens för LBR om strukturen
-Tillgänglig/Infrastruktur
-Tillgänglighet/Infrastruktur
-Den viktigaste frågan riktningen är att allt vi gör är verktyg/metoderför att uppnå välmående befolkning. Tips Genom genomtänkt retorik, genomtänkt syfte. Genom projekt med huvudsyfte att ge /Visa välmående och hälsa. Följeforska. Välmåendeperspektiv:Vad får dig att må bra? ,Hur kan du bidra till att landsbygden mår bra?-Vems vision går vi mot?-Inkluderar. Legitimerar.. retorik-Syfte-projekt
-Hur engagera ungdomar? Finansiering-Ungdomar-Tillgänglighet-Rurbanisering
-Lokalt utvecklingsarbete-Det är här kraften finns att göra saker tillsammans. Här finns basen att förbättra ekonomi, stärka sammanhållningen, skapa nytt. TIPS! Lokala utvecklingsgrupper/byalag, föreningar. Gärna med uppbackning och välvilja från region, kommun.
-Samarbete/samverkan med jämförbara organisationer
-Omställning TIPS. Bilda omställningsgrupp i varje byalag
-Servicepunkter TIPS! Landsbygdsprogrammet och tillsammans med länsstyrelsern i samverkan med Leader-LLU
Stärka byarörelsen-identitet i det brokiga-kraft. Service.
-Ungdomars engagemang=framtiden. Finansieringsfrågor.
-Hur engagerar vi ungdomar. Finansiering.
-Finansiering
-Hur engagera ungdomar? Ekonomiska fördelar av att stanna,
-Trygghetsfaktorer
-Hur får vi människor på närorter utanför storstydsområden att inse att kampen för ett Sverige i balans är en fråga som angår dem i ännu högre grad än människor på landsbygden
-Servicepunkter
Nära till förskolor och skolor, även små skolor måste få finnas. Nya sätt att driva dem på, så de blir "ekonomiska"...
Man behöver lyfta alla ALLA behöver landsbygden, det verkar inte stadsbor förstå. Det måste bli slut på kommentarer som "skyll er själva", "flytta till stan", "landsbygden är en belastning/kostnad" etc. Vilken stad klarar sig utan landsbygden?
- Öka inflyttning till Glesbygd och Landsbygd + Tomma hus och gårdar
-nej
-rekrytering av fritidspolitiker. Att påverka politiker är en sak, att vara politiker och faktiskt sitta med i mötesrummen är en helt annan. En otroligt stor skillnad. Som fritidspolitiker i en kommun kan du som enskild göra otrolig skillnad oavsett om du är i opposition eller majoritet. Du kan påverka dagordning och beslut samt ta upp idéer för utredning. Och inte minst, du kan ibland sätta stopp för tokigheter som de där politikerna tänker besluta om. Känns partipolitiken ej aktuell kan man ju alltid bilda ett lokalt parti, behöver bara 2 eller tre procent av rösterna i en kommun i nästa val för att vara med i kommunens mandatfördelning till kommunfullmäktige. Därtill kommer oftast fler uppdrag i nämnder, utskott, beredningar och ibland kommunala bolagsstyrelser. Mycket viktig fråga som ofta glöms bort i lobbyorganisationer, se till att få in en fot i maktens beslutsrum istället för att stå å skrika utanför en stängd dörr.
-service. Smarta lösningar för kommersiell service, och metoder för att bedriva offentlig serviec (skola) i liten skala.
-skatt på produktion för att få medel att utveckla/utjämna kolonialismens effekter
- Att få regeringen att börja platssäkra sina beslut (inte landsbygdssäkra).
-Kommundialog och avstämning. Det borde finnas ett forum där de satsningar och utveckling på landsbygdsfrågorna stäms av med årsvisa dialoger På så sätt kan inte valfläs stoppas undan och eventuellt inte arbetas med under mandatperioderna utan kommer löpande att tas upp till dialog hur de utlovade satsningarna utvecklas
Att statliga och kommunala företag även kan verka från andra ställen än tätorter-
-skolorna, förskola och de lägre klasserna ska finnas kvar i byarna!
Få bort offermentaliteten. Många på landsbygden sitter och tycker synd om sig själva. Det äcklar mig. Motivera och inspirera dem till att ta tag i sin situation. Ja, järnverket/gruvan stängde -87 men gå vidare nu, hitta en produkt du kan livnära dig på och gör det.
-Ideella föreningar måste få räkna idiella insatser som kontantinsats i projekt
Vem förvaltar alla pengar till landsbygdsutvecklingen? Jordbruksverket är i kris med personal som flyr. Har de rätt kompetens att förvalta dessa frågor?
-Ändra attityden till Landsbygd och Glesbygd. Sverige är MER än bara urbanitet. Det är så mycket av Sverige som inte riktigt räknas med.
-momsfrihet för besöksnäringen inom mindre samhällen och landsbygden ( mina mindre samhällen är högst 1700 innevånare)
-sjukvård. Möjlighet till hembesök av distriktssköterska vid saker som inte kräver läkare
-I all nationell planering måste det finnas med perspektivet att hela Sverige är ett måste om det här landet ska fungera. Just nu debatteras betande djur - miljö - öppna landskap. En viktig resurs här är hästarna. De är fantastiska att hålla landskapet öppet. Ta vara på den resursen ifall andra typer av betande djur minskar i omfattning.
-El. vatten, avlopp, bredband, kollektivtrafik och service ända hem - det ska vi ha så bra vi kan. Vatten o framförallt avlopp är inte helt enkelt.
- Vi måste hitta fler "Eldsjälar"
- Varför behövs storregioner
Kontanthanteringen, mycket viktig. Med icke fungerande bredband/telefoni, ingen handel i vissa delar av landet (gäller även endast 4 mil från storstad och inte bara i glesbygd)-
Driva projekt där enklare jobb vaskas fram kanske en portal där man kan söka....de är svåra att söka och hitta nu
Livsmedels- och dagligvaruhandel - Ett återkommande problem som med storföretagens centralisering skapar problem för livet på landet. Istället för en lastbil till byarna med matvaror varje vecka ska hundratals människor sätta sig i bilar och åka mil efter mil. Otrygghet, besvär och ohållbart.
Varför växer inte opinionen för landsbygden snabbare? Just nu finns det ett gäng olika 'uppror' samt grupper på sociala medier som alla generellt vill samma sak. Det måste gå ena landsbygdens / glesbygdens frågor / problemställningar under ett och samma! Vi måste enas under samma tak!
-bryta centraliseringstrenden som även finns inom landsbygdsutvecklingsorganisationer som t ex Leader, Jordbruksverket mm
Skyltfrågorna är alltid aktuell dvs rätten att visa att man finns även om man inte omsätter miljarder. Regelverket är alldeles för komplicerat och tidsödande. Självförsörjningsgrade är en annan viktig fråga som är en förutsättning för det lokala näringslivet och en viktig förutsättning för att kunna minska de långväga biltransporterna.-
Arbeta för att levnadsförhållandena skall bli lika för de som bor på landsbygden som de som bor i staden. Sveriges kommunner skall investera lika mycket på landsbygden som i staden i relation till antalet invånare.
-Det skulle i så fall vara övriga allmänna kommunikationer.
Se till att kilometerskatten inte implementeras!!!!
-Vi saknar en fråga om vad som händer med bilden av Sverige när den lokala journalistiken monteras ned. Att den urbana normen befäst genom detta.
-bryta den urbana normen!
-att vi ska ta bort/sluta sälja all alkohol och alla i tobaksvaror i vårt land. Byråkratin måste bli bättre, det är viktigare att all Byråkrati är "rätt" än att alla människor och djur mår bra.
-Sluta bygga vindkraftsanläggningar, de innebär döden för landsbygden.
-service och infrastruktur

Vilket län kommer du ifrån?

Välj ditt län
Norrbotten: 2
Kronoberg: 8
Kalmar: 17
Östergötland: 9
Jönköping: 8
Skaraborg: 4
Jämtland: 8
Fyrbodal: 3
Halland: 12
Sjuhärad: 7
Gävleborg: 12
Örebro: 8
Gotland: 3
Göteborg: 2
Dalarna: 22
Västmanland: 3
Blekinge: 3
Västernorrland: 8
Västerbotten: 14
Värmland: 3
Uppsala: 16
Södermanland: 4
Stockholm: 9
Skåne: 6

Var kommer du ifrån? Du måste fylla ett av alternativen

Övrigt (vad)
Jag har anmält mig som privatperson (visserligen landsbygdsmedlem i LRF.) Är dock inte aktiv i någon organisation. Enl tidningen Land kunde man anmäla sig som privatperson till Landsbygdsriksdagen.
-Eget företagare på landsbygden (traditionell fönsterrenovering)
- Jobbar med lokalt ledd utveckling med Leadermetoden i Skellefteå Älvdal
FÖRTROENDEVALD
- det blir roligt att ses, hssl körde en internutbildning i höstas. Givande att ses igen
Borås Stad, strategisk samhällsplanerare med ansvar för bl a lokal utveckling, landsbygdsutveckling mm.
Intresserad medborgare
Liberala Landsbygdsgruppen
bergs kommun
De vanliga människorna.
-LBRD 2016
-LBRD 2016
LBRD 2016-
-LBRD 2016
LBRD 2016
LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
LBRD 2016 Innovationscenter för landsbygden-Sjöbo kommun
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
LBRD 2016 Myndighet
-LBRD 2016
LBRD 2016 Uppsala kommun
LBRD 2016 Myndighet
LBRD 2016 Nordregio Finland
LBRD 2016 Myndighet
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
LBRD 2016 Kommun
LBRD 2016 Kommun
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
-LBRD 2016
LBRD 2016 Privatperson
-LBRD 2016
-LBRD 2016
Bergkvara samhällsförening
Privatperson
Har svarat enskilt, är ordförande i Ängsbolagets bygdeförening.
Privatperson
Privatperson
Följer fb-gruppen
Eldsjäl
-inget
Anställd Offentlig sektor
Boende i glesbygd och lycklig för det
-ordförande i Baksjölidens byaförening
Landsbygdsutvecklare
- Jobbar med lokalt ledd utveckling med Leadermetoden i Skellefteå Älvdal
En inte-storstads-bo med många åsikter
-Tycker ni fortfarande det är en smart idé att dela er interna medlemsenkät kors och tvärs över Facebook?
Ekumeniska EU-kontoret
Privatperson
Östersund
- ett antal lokalekonomiska analyser ;bland annat en forskningsstudie vad gäller "Idrottens samgällsvärde, sett ur ett folkhälsoperspektiv"m m
kvinna enskild firma sedan 1983
-ordförande Tore Fredriksson
- Nornäs Byaråd
Innevånare
Hem
privatperson
-Halmstad kommun
Skriver som privatperson
Sorsele :)
-konstförening
Landsbygdsbo
-inget övrigt
-Halländska hembygdsrådet
Intresserad
Vännäs
Privatperson som bor på landet.
-m
-lokal förening
Medlemsorganisation (vilken)
-Hela Sverige ska leva
-HSSL Oskarshamn (kommunbygderåd)
-Skaraborg
-Skellefteå Byautvecklingsråd
-Länsbygderådet
- Spånga Blåband /blåvägen
Hökerums Väg och Samhällsförening
- HSSL
-Socialt företagande
-LRF
-Dalarnas Bygdegårdsdistrikt
-Bygdegårdsdistriktet Dalarna
HSSL Sjuhärad
-Folkets Hus
-Malexanders Byalag
- xx
-ingen
-bygdegårdanas RF.
-Hela Sverige ska leva Halland
-Nordanstigs Föreningsråd
-Skellefteå Byautvecklingsråd
-yeah right
-tidigare kultur och fritidsförvaltningen, Eksjö kommun
Ingen-
-Stiftelsen Folkets HUbb och Riksteatern Dalarna
-Bygdegårdarnas Riksförbund
-HSSL
Hela Sverige Ska Leva Dalarna
-Riksteatern Dalarna & Stiftelsen Folkets Hubb
HSSL-
-HSSL/Halland
-centerpartiet
-Gunnarsjö Sambruk
-4H,
-HSSL
-lrf
?-
-HSSL
-Hembygdsförbundet
-m
Byförening/lokala utvecklingsgrupp (vilken)
-Hillareds Bualag, Hillareds Fibernät Ek. För.
-HammarsLaget
-Kristdala Samhällsförening
-Framtid Fristad
- Skellefteå Byautvecklingsråd
-Vråkabygdens byalag
-Länsbygderådet Ordf.
Landsbygdsalliansnen Ulricehamn
Hela Sverige sak leva ´Halland
Söder Möre
Föräldraföreningen i Sankt Anna
Sollerö sockenförening-
Sollerö sockenförening-
-Åsele Bygderåd
- test HSSL henke
-Kristdala samhällsförening-Bråbo föräldrakooperativ
-ungapålandsbygden
-Larv
-Berga Samhällsförening/Astrid Lindgrens hembygd
-Rude samhällsförening/HSSSL Högsby
-Hanebo Framtid
-Sorundanet Nynäshamns kommunparti-Lokala partiets nätverk
-Styrsö sockens förening
-Skellefteå byautvecklingsråd jobbar med LLU Skellefte älvdal
-Stavby Bygdegårdsförening
-Byutvgruppen i Gördalen, Älvdalens kommun
-Landbygdsutv Ulricehamn
-Holmsvedbygdens intresseförening
-HSsl lokalt
-Innovationscenter för landsbygden -Sjöbo kommun
-Åsbro intresseförening
-hallaryds sockenförening/Hallaryds fiberförening
-Vråkabygdens byalag
-Rosenlöfs vänner
-Narnäs bygderåd/Vildmarkskooperativet i Narnäs
-Svensk?
-Sollerö sockenförening
-Rosenlöfs vänner. AEPM(Association of European Printing Museums)
-Roma intresseförening
-Hästbo Bygdegårdsförening
-Hammarslaget
-Rosenlöfs vänner
-Lands bygderåd Tranås kommun
-Edelskogs byalag
-Jämjö Goif
-Slite Utveckling AB
-kommunbygderåd Nyköping
- Gränåker, Bjurholm
Hökerum
-Stavby bygdegårdsförening
-Ide o Utveckligsgruppen Karlholm/Västland
-Östervåla hembygdsförening
-Nässjö Byalag, Ramsele
- xx
Vet ej-
-munkbysjön
-Baksjöliden byaförening
-Kungsäter-Gunnarsjö bygdelag
-Stigsjö intresseförening
-Nordanstigs Föreningsråd
-fiberförening
Bygderådet Umeå-
- Skellefteå Byautvecklingsråd
-Ammer Byutveckling ek för
Äif
-ni finns nog inte här.
-samhällsföreningen i Hult
-Mösjöhults Bygdegårdsförening
-Åsele Bygderåd
-Nornäs Bygdegård/ Älvdalens Finnmark Fiber Ekonomisk Förening
-lokal utvecklingsgrupp
-Ramhälls Bygdegårds- och Hembygdsförening
-Älvdalens Kommunbyaråd
Lerbäcks byalag, Föreningen Hunehals Borg-
- Framtid i Linghed
-Hasselfors
-Ammers byförening
-Oskarströms Samhällsförening
Nilivaara byautveckling
-Gunnarsjö Sambruk
-Valinge bygdelag
-Stråvalla Hembygdsgård
-hultabygdens kretsloppsförening
- Byalaget Västra Torup
-Gördalens Byutvecklingsgrupp
Snöåns Byalag
-Allarängens samlingslokal
-Gödestads Hembygdsförening
-m
Utvecklingsrådet för Storvretanygden
Länsbygderåd/länsavdelning
-X-ing Gävleborg
Ordf länsbygderådet -
- Norrbotten
-Hela Sverige ska leva Sjuhärad
-Länsbygderådet Örebro län
-Borås
HSSL/Värmland
Kalmar
- Hela sverige ska leva, Västerbotten
-Hela Sverige Ska Leva Dalarna
- Stockholm
-sjuhärad
HSSL Sjuhärad
- länsavd.
Kalmar
-Västerbotten
- uppsala
-Kalmar
-Skaraborg
-HSsl Kalmar län
-HSsl Sörmland
-HSsl X-ing Gävleborg
-Hssl Västmanland
-okänd
-HSsl Göteborg
-HSsl Västerbotten
-HSsl Uppsala
-HSsl Kronoberg
-HSsl Dalarna
-HSsl Sjuhärad
-HSsl Uppsala
-Jönköping Länsbygderåd
-HSsl Jämtland
-HSsl Gävleborg
-Länsbygderådet i Örebro län
-HSsl Kronobergs län
-Kalmar
-HSsl
-Kronoberg
-HSsl Gävleborg
-HSsl Dalarna
-HSsl Kalmar
-Gävleborg
-HSsl dalarna
-okänd
-Kalmar
-HSsl Gävleborg
-HSsl Västerbotten
-HSsl Gotland
-HSsl Gävleborg
-HSsl Örebro
-HSsl Örebro
-HSsl Gävleborg
-HSsl Fyrbodal
-HSsl Fyrbodal
-LBR Blekinge
-HSsl Gotland
Söderköping
- Västerbotten, Bjurholm
Sjuhärad
-Hela Sverige ska leva - Uppsala län
-Kronobergs länsavdelning
Kalmar-
-f.d. Styrelseledamot IOGT HSslÖ.
- jönköping
Vet ej-
-Västernorrland
-västerbottens hela Sverige ska leva
Västerbottens länsbygderåd Hela Sverige ska leva-
-Länsbygderåd
-Västerbottens avdelning "Hela Sverige ska leva"
- Hela sverige ska leva, Västerbotten
-Hela Sverige ska leva GÖteborgsregioen
-inte fan vet jag.
-Västerbottens länsavdelning
Jönköping
-tidigare ordförande i länsbygderådet ; styrelsen Hela Sverige ska leva
-Jag är inte med i någon organisation. Jag är en egenföretagare på landsbygden i Småland, Kronobergs län och Uppvidinge kommun.
-Dalarna
-Hållnäs Sockenråd
-Västerbotten
-Hela Sverige Ska Leva - Dalarna
- HSSL-Skåne
-Länsbygderådet Hela Sverige ska leva - Uppsala län
- HSSL Dalarna
-Länsavdelning www.facebook.com/kronobergs www.instagram.com/helasverigeskalevakronoberg www.helasverige.se/kronoberg
Hallands Länsdbygderåd-
-Örebro
Värmland
-Halland
- LBR Örebro
-västernorrland
Länsbygderådet Sörmland-
-Halland
-Hela Sverige ska leva/Halland
Hela Sverige ska leva Dalarna
-Varbergs landsbygdsråd
-HSSL Dalarna
-halland
Dalarna
-HSSL Halland
-Hela Sverige ska leva/Halland
-HSSL Dalarna
-Hela Sverige ska leva/Halland
-Hela Sverige ska leva Östergötland. Styrelsen har genomfört enkäten tillsammans.
Köping
Hela Sverige ska Leva Dalarna
By Formsmedjan. Powered by Yago